Sedan lång tid råder det läkarbrist vid Akademiska sjukhusets akutmottagning. Problemen bottnar enligt Jan Thorelius, ordförande för Sjukhusläkarföreningen i Uppsala, i vårdplatsbristen, som lett till en ond cirkel genom att skapa en dålig arbetsmiljö som i sin tur gör det svårare att rekrytera akutläkare, vilket ytterligare förvärrar arbetsbelastningen för de läkare som är kvar.
– Situationen är så usel att ingen vill komma hit, och de som är kvar funderar på att sluta. Man försöker rekrytera nya läkare hela tiden, men man lyckas inte. En läkare som man rekryterat vände i dörren när han såg hur det var.
Ett problem är att Akademiska sjukhuset är väldigt utspritt geografiskt, vilket betyder att bakjourerna på akuten måste ägna mycket tid åt att ronda de ibland uppemot 25–30 patienter som finns utlokaliserade på andra avdelningar.
– Akutläkarna är extremt utmattade. Eftersom de är så få hinner de inte vila upp sig, utan måste gå jour hela tiden. Vi är i högsta grad oroliga för deras hälsa.
I april var problemen så akuta att Sjukhusläkarföreningen anmälde Akademiska sjukhuset till Arbetsmiljöverket (se LT 18/2010). Sedan dess har situationen blivit ännu värre, säger Jan Thorelius.
– Då var 15 av 22 akutläkartjänster bemannade. I dagsläget är bara 13 besatta. En läkare har nyligen slutat, och en har blivit långtidssjukskriven på grund av överbelastning.

Sommaren kommer att innebära ännu glesare bemanning, och därför kräver Sjukhusläkarföreningen att sjukhusledningen tar in hyrläkare som en tillfällig lösning.
– De läkarna skulle sköta rondningen av de utlokaliserade patienterna, så att bakjourerna kan ha sin normala funktion på akuten.
Sjukhusdirektör Marie Beckman Suurküla anser dock inte att man kan tillgodose kraven på patientsäkerhet och vårdkvalitet genom inhyrda läkare.
– Arbetet inom akutsjukvården ställer inte bara höga medicinska krav på läkarna. Man måste också ha lokalkännedom och kännedom om journalsystem och processer för in- och utskrivning. Den kunskapen tar tid att lära sig även för rutinerade läkare.
För att minska på trycket inom akutsjukvården under sommaren har sjukhuset, enligt Marie Beckman Suurküla, rekryterat ett antal läkare. Utlokaliseringarna ska minskas genom fler vårdplatser inom internmedicin. Dessutom förlängs den tillfälliga lösning som infördes efter anmälan till Arbetsmiljöverket, och som innebär att läkare från divisionen för onkologi, torax och medicin rondar de utlokaliserade patienterna.
Detta innebär dock, enligt sjukhusläkarna, bara att man sprider problemen till fler enheter. Dessutom blir det ingen större lindring för bakjourerna på akuten eftersom de har kvar det medicinska ansvaret för patienterna – trots att de aldrig sett dem.
När det gäller en mer permanent lösning på problemen anser Jan Thorelius att det finns en större samsyn mellan ledningen och facket.
– Sjukhusdirektören har tagit ett beslut att utlokaliserade patienter inte ska förekomma på sjukhuset, och som en del i det ska man i september öppna en ny vårdavdelning. Men det bygger förstås på att man lyckas i rekryteringen.