Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvärderat landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting innebär att cirka en och en halv miljard kronor i statliga medel tillförs landstingen 2008–2010 för tidiga rehabiliteringsinsatser, i syfte att minska sjukskrivningarna. Garantin riktas mot patienter med psykisk ohälsa och/eller smärta i nacke, skuldra och rygg, och var ett av alliansens löften inför valet 2006. 70 procent av patienterna som fått behandling inom garantin är kvinnor, i snitt 44 år gamla.
Inom ramen för garantin utfördes i fjol 26 000 KBT-behandlingar (de flesta individuella korttidsbehandlingar upp till 14 sessioner/patient) och 6 000 multimodala behandlingar (i snitt 70 timmar/patient, ofta i grupp och inom etablerade verksamheter). Hälften av KBT-patienterna och 16 procent av dem som fick multimodal behandling var under behandlingstiden inte sjukskrivna. Socialstyrelsen refererar till skattningar om att de utförda behandlingarna motsvarar »mer än 60 procent av det behov som existerade vid 2009 års ingång«.
KBT-behandlingarna har i åtta av tio fall utförts i offentlig regi. Tre av fyra behandlingar har utförts av behandlare med minst steg 1-utbildning. De dyrare multimodala behandlingarna utförs nästan alltid i grupp och med sammanhållna team där läkare, psykolog och sjukgymnast ingår, ofta i en redan etablerad verksamhet, ibland även med arbetsterapeut och kurator.
Evidens för olika rehabiliteringsmetoder saknas, varför Karolinska institutet fått regeringens uppdrag att studera effekten på arbetsförmågan hos personer som fått behandling inom ramen för rehabiliteringsgarantin.
Socialstyrelsens bedömning är att landstingen på en övergripande nivå när det gäller behandlarkompetens och behandlingens omfattning »förefaller leva upp till de kvalitetskrav som överenskommelsen anger«, men att insatsernas faktiska innehåll är svårt att bedöma. Endast drygt hälften av KBT-behandlingarnas resultat följs till exempel upp av behandlande enhet.
Sveriges Kommuner och landsting, SKL, lyfte i ett pressmeddelande den 3 juni att landstingen snabbt har byggt upp sin kapacitet och att man har investerat mer än vad överenskommelsen med staten ger dem. Fyra landsting – Skåne, Västernorrland, Jämtland, och Värmland – uppges ha organisationen kring rehabiliteringsgarantin i stort sett fullt utbyggd, medan majoriteten av landstingen håller på med utbyggnaden och väntas bli klara under 2010–2012.
Enligt Socialstyrelsens utredning har landstingens faktiska kostnader endast i begränsad utsträckning följts upp, och landstingens skattningar av de faktiska kostnaderna hamnar på en nivå som understiger den ersättning man får från staten. Det 25-procentiga påslaget har generellt använts till utbildning och fortbildning.
