Vetenskapsrådets expertgrupp för misstänkt oredlighet i forskningen har på uppdrag av Lunds universitet utrett en svensk studie av den så kallade STAN-metoden för fosterövervakning, där två tidigare utredare funnit tecken på att data manipulerats på ett sätt som påverkat studiens slutsats. De har också riktat kritik mot att metodens upphovsman, K G Rosén, med ekonomiska intressen i företaget som tillverkar utrustningen, Neoventa, inte listades som medförfattare trots sin centrala roll i studien (se bakgrundsrutan längre ned).

Sakkunnigyttrande
Efter närmare ett års arbete är expertgruppen klar med sitt utlåtande. Det baseras på ett sakkunnigyttrande från Anders Ekbom, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, och Josef Milerad, docent i pediatrik och tidigare medicinsk chefredaktör på Läkartidningen.
De sakkunniga konstaterar, precis som de tidigare utredarna, Ulf Hanson och Kari Teramo, att det råder tveksamhet kring hur en rad fall i studien klassificerats och analyserats – och att en omklassificering av dessa fall kan påverka studiens slutsatser.
Knäckfrågan är om det skett en medveten manipulation av data eller om felaktigheterna berott på oaktsamhet. De sakkunniga menar att omständigheterna är svårbedömda men anser till skillnad från Ulf Hanson och Kari Teramo att bristerna mer sannolikt härrör från att forskargruppen varit inkonsekvent i sina ställningstaganden än från direkt manipulation.

Anmärkningsvärt
Expertgruppen tar i sitt utlåtande bara ställning till om forskningen avvikit från god forskningssed, inte om det funnits uppsåt att vilseleda. Mot bakgrund av att det räcker med så lite som tre fall för att ändra studiens slutsats anser expertgruppen dock att det är anmärkningsvärt att en person med ekonomiska intressen i forskningen fått vara så kallad monitor i studien. Enligt allmänt vedertagna principer för god vetenskaplig forskningssed var K G Rosén jävig när studien genomfördes, konstaterar man. Denne avvek också från god forskningssed genom att inte utreda tidiga signaler om felaktigheter i studiedatabasen.
Även professor Karel Marsál, huvudman för studien, får kritik för att ha avvikit från god vetenskaplig sed genom att inte ha kvalitetssäkrat studien tillräckligt.

Fortsatt handläggning
Lunds universitet skriver i ett pressmeddelande att man kommer att fortsätta handläggningen av ärendet och ge Karel Marsál möjlighet att uttala sig över utlåtandet. Därefter kommer rektor att ta ställning till om det rör sig om oredlighet och till eventuella påföljder.
Vetenskapsrådets krav på rättelse till Lancet, där studien publicerades, kommer dock att under alla omständigheter efterhöras.

Både K G Rosén och Karel Marsál har fått yttra sig till expertgruppen. K G Rosén menar att samarbetet mellan Neoventa och forskargruppen var helt i linje med den praxis som rådde vid tidpunkten. Karel Marsál framhåller att alla i gruppen ansträngde sig för att följa de då rådande prövningsreglerna, och han anser att bara två fall klassificerats fel.

Bakgrund: Misstänktes för manipulerade data

Det var efter en oberoende utredning från professor Kari Teramo vid Universitetssjukhuset i Helsingfors som Lunds universitet bad Vetenskapsrådet att inleda en utredning om forskningsfusk i samband med STAN-studien.

ST-analys, STAN, används vid förlossningar som komplement till CTG-övervakning för att följa hur fostret mår. Tekniken har utvecklats av det svenska företaget Neoventa. En svensk studie som publicerades i Lancet 2001 [1] visade att betydligt färre barn som övervakats med STAN visade tecken på syrebrist än barn som inte övervakades med STAN. Rönen har även redovisats i en artikel i LT 48/2004, sidorna 3875–81.

Efter att systemet började införas på svenska sjukhus kom en rad lex Maria-anmälningar om missade syrebristfall. Socialstyrelsen lät därför i samråd med forskargruppen genomföra en revision av studien. Det var i samband med revisionen som misstankarna om att data i studien hade manipulerats väcktes. Utredaren Ulf Hansson gjorde en anmälan till rektor för Lunds universitet, där forskarna var verksamma. Denne beslutade att låta en oberoende person, professor Kari Teramo vid Universitetssjukhuset i Helsingfors, granska Lancet-studien.

Slutsatserna i den granskningen fick rektor att be Vetenskapsrådet att inleda en formell utredning om forskningsfusk (se LT 44/2008). Kari Teramo fann åtta fall där studiedatabas och journalkopior enligt honom inte stämde överens. I samtliga fall var avvikelserna till fördel för STAN-metoden. När felen korrigerades blev resultatet inte längre statistiskt signifikant. Kari Teramo menade att detta var en stark indikation på att data avsiktligt manipulerats. Han reagerade också på att STAN-metodens upphovsman inte listades som medförfattare, trots att denne haft en central roll i undersökningen. Upphovsmannen har varit anställd vid Neoventa och aktivt deltagit i lanseringen av utrustningen.

Lancet, där den ursprungliga artikeln publicerades, har valt att inte dra tillbaka artikeln utan låtit meddela till Läkartidningen att man skulle avvakta med ett eventuellt sådant beslut till dess den svenska utredningen om forskningsfusk är klar. 2006 konstaterade SBU i en rapport att det fanns visst stöd för STAN-metoden men att oklarheter kvarstod [2]. I år har två studier publicerats som enligt Neoventa ger stöd för metoden [3, 4].