29 procent av ST-läkarna forskar eller har forskat, vilket är en uppgång med 4 procentenheter sedan 2008. Detta enligt Sylfs ST-enkät 2010, vars andra delrapport presenterades den 29 juli. Enkäten besvarades av 1 259 ST-läkare, en svarsfrekvens på 54 procent.
En fjärdedel av de ST-läkare som forskar gör det på sin jourkomptid eller på fritiden. Och 44 procent av dem som inte forskar skulle gärna göra det. Många av dem uppger att de skulle göra det om det var möjligt inom anställningen.
– Vården förlorar forskningsintresserade läkare till följd av omständigheter som inte borde finnas. Yngre läkare är forskningsintresserade men vill ha rimliga villkor och goda karriärmöjligheter, kommenterar Sylfs ordförande Lena Ekelius i pressmeddelandet.
3 procent av ST-läkarna har forskat men hoppat av forskarutbildningen. Det är en minskning, 2008 var den siffran 7 procent. Som skäl till avhoppen anges främst »dålig handledning« (31 procent av dem som hoppat av), »jag vill inte halka efter i min kliniska karriär« (25 procent) och »arbetsmiljön vid forskningsinstitutionen var undermålig« (22 procent). Arbetsmiljöskälet har blivit vanligare. År 2008 angavs detta skäl av 12 procent. Uppgången i år står kvinnorna för, hela 32 procent av kvinnorna angav arbetsmiljön som skäl.
När det gäller själva ST-utbildningen gläds Sylf åt vissa aspekter. Till exempel har 99 procent en namngiven handledare, och det har blivit vanligare att handledarna har genomgått handledarutbildning. Den externa fortbildningen som arbetsgivarna står för fungerar bra. Men trots detta finns stora brister i utbildning och handledning.
I snitt har 69 procent regelbunden internutbildning, men denna siffra döljer stora geografiska skillnader. På Gotland är siffran endast 10 procent, och i landstingen Blekinge och Jämtland 33 procent.
Färre ST-läkare än 2008 anser att deras utbildningsklimat är bra, 70 procent i år jämfört med 76 procent.
Och 41 procent har handledarsamtal endast 1 gång per halvår. Endast två tredjedelar har schemalagd handledning på ordinarie arbetstid. 41 procent uppger att de inte får någon regelbunden bedömning av utbildningskompetensen. 51 procent har aldrig uppföljning i form av sit-ins.
Tre fjärdedelar kan inte, eller bara ibland, ta den tid till egna studier som eventuellt avsätts i kontraktet.
29 procent saknar helt eller delvis ett utbildningsprogram/plan, något som verksamhetscheferna ansvarar för att de ska ha, enligt de nya föreskrifterna för ST.
Genomgående i enkäten är också att ST-läkare med utbildning från land utanför EU/EES uppger större brister i utbildningsklimatet än andra. De får också mindre internutbildning.
– Detta är beklämmande och bör ses över för att undvika att läkare med utomeuropeisk utbildning ges sämre möjligheter än övriga läkare, enligt Sylfs ordförande Lena Ekelius.
Genomgående är också att ST-läkare i primärvården i högre grad än ST-läkare i övriga specialiteter uppger att deras handledning fungerar bra. Det gör även ST-läkare i privat sektor.
