Landstingets företrädare för de olika blocken i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor i Stockholms läns landsting visade i Almedalen mindre stridsvilja än vanligt – trots valår.
– Man måste profilera sig, men målen är vi överens om. Det som skiljer oss åt är hur vi tar oss till målet, sa sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP), vid Läkarförbundets och Vårdföretagarnas gemensamma seminarium »Vårdval i Stockholm – vad blir nästa steg?« i Almedalen.

Landstingspolitiken i Stockholm har i decennier skiftat blockmajoritet vid landstingsvalen.
– Sjukvården har varit något av en stor experimentverkstad. Det är tungt att vart fjärde år få en dramatisk återställare, vi måste hitta en bra lösning. Vi står inför en stor utmaning, och då kan vi inte ha bara konfrontation, fortsatte Birgitta Rydberg.
Den samarbetsorienterade Ilija Batljan (S), som gärna framhåller att han »älskar vinst« ,ville inte vara sämre:
– Jag vill prata samförstånd trots valår. Vi har inte råd att göra fler fel. Därför ska ni vara med i arbetet, det är min inbjudan till er. När vi ser kvalitetsbrister måste vi samlas kring något som är bra, sa Ilija Batljan, som vid en direkt fråga inte dementerade pressuppgifter om att han inom kort tillträder en tjänst vid Världshälsoorganisationen, WHO.

Nyanserad bild
Stockholms vårdval inom husläkarsystemet har kritiserats för att missgynna vårdtunga grupper och socialt utsatta områden. En nyligen publicerad rapport från Karolinska institutets folkhälsoakademi nyanserar dock bilden. Befolkning i socialt utsatta områden uppges ha ökat sitt vårdnyttjande. Detta gäller räknat både i absoluta tal och som andel av den totala husläkarvården, enligt rapporten »Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm«, som redovisar erfarenheter från de två första åren. Däremot har vårdcentralerna i eftersatta områden fått det tuffare. Här har man tvingats kompensera bristande ersättning för vårdtjänster med ökat antal patientbesök.
KI-rapporten efterlyser åtgärder för att justera ersättningssystemet för multisjuka, liksom koordinering med »andra vårdformer«. Att parametrar för social viktning och vårdtyngd, CNI respektive ACG (adjusted clinical grops) ska föras in i Stockholms vårdval har redan aviserats.
Taxeläkarna kommer att fasas ut vid en borgerlig seger, medan de rödgröna vill göra processen kortare. Men fortfarande står en skiljelinje mellan blocken om den fria etableringsrätten. KI-rapporten om vårdval ger dock inte något stöd för att den geografiska snedfördelningen har ökat. Privata vårdgivare har öppnat i olika slags områden.

Medicinska kvalitetsfrågor
Läkarförbundets ordförande, Eva Nilsson Bågenholm, lyfte vid flera tillfällen i Almedalen de medicinska kvalitetsfrågorna i hälso- och sjukvården, som riskerar att få stå tillbaka för nya system som ska effektivisera vården. Hon varnade bland annat för att de så kallade vårdkedjor, som initialt diskuteras för cancerpatienter men som planeras för fler grupper, riskerar att bygga in nya »stuprör« i vården. Hon värnade samtidigt allmänläkarens roll och det medicinska ledningsansvaret.
– Kvalitetsfrågan måste vara i fokus och att ge patienterna en bättre medicinsk vård och omvårdnad. I Stockholm är vårdvalet uppdelat i olika delar, och ett helhetsansvar för primärvården saknas, sa Eva Nilsson Bågenholm.
Birgitta Rydberg bekräftade att patienten inte kan stå ensam i sina val.
– Vi behöver nationella indikatorer där vi kan jämföra olika vårdorganisationer. Sedan är det svårt för patienter att bedöma kvalitet, och de behöver prata med distriktsläkare eller sköterska.