Vartannat år sätter sig en grupp spåherrar och -damer på de fem nordiska läkarförbunden ned för att sia om hur den framtida arbetsmarknaden för läkare kommer att se ut i Norden. Precis som tidigare rapporter visar årets rapport från SNAPS (Samnordiska arbetsgruppen för prognos- och specialistutbildningsfrågor) att en betydande läkarbrist hotar i samtliga nordiska länder. Med en uppskattad årlig ökning av efterfrågan på läkare på 1,6 procent – vilket är huvudscenariot i prognosen – beräknas underskottet på läkare i Sverige 2015 bli 3 350 och 2025 4 350.
Siffrorna är – trots att de är nog så bekymrande – ändå mindre än i 2008 års rapport, där bedömningen var att 4 400 läkare skulle saknas i Sverige 2015 och hela 6 000 år 2020. Nu tros bristen om tio år bli runt 4 000 läkare.
170 nya platser på läkarutbildningen sedan 2008 är en förklaring till den förbättrade prognosen, en annan att allt fler utlandsutbildade läkare söker legitimation i Sverige. På senare tid har fler än 1 200 läkare med utländsk examen erhållit svensk läkarlegitimation varje år, och i årets SNAPS-rapport räknar man med att 800 utlandsutbildade läkare etablerar sig i landet årligen, mot 600 i 2008 års rapport.
Samtidigt konstateras i rapporten att det stora antalet variabler gör arbetsmarknaden inom sektorn mycket svårprognostiserad. I botten ligger det rimliga antagandet att nya kunskaper, teknologier och metoder kommer att leda till ökad efterfrågan på vård. Vad som också är klart är att befolkningen kommer att bli äldre i samtliga nordiska länder. Men i vilken grad den ökade livslängden kommer att påverka efterfrågan av vård är inte givet, enligt SNAPS-rapportens författare.
En annan osäkerhetsfaktor är så kallad »task shifting«, där arbetsuppgifter flyttas från den kostsammaste yrkesgruppen, läkarna, till andra yrkeskategorier, vilket också påverkar efterfrågebilden.
Det svåraste – eftersom det i så hög grad präglas av önsketänkande – är att förutspå vilka reformer av sjukvårdssystemen som kommer att genomföras och hur de kommer att påverka läkarefterfrågan. Att det finns en stor effektiviseringspotential är SNAPS-gruppen övertygad om, och för samtliga länder har man räknat med ett alternativt scenario där de av förbunden efterfrågade reformerna genomförts fullt ut.
När det gäller Sverige, med sin internationellt sett höga läkartäthet, utgår alternativprognosen från att effektiviseringar och bättre samverkan gör att läkartätheten inte behöver öka alls trots växande vårdbehov. Med detta antagande vänds underskottet i Sverige 2025 på 4 350 läkare till ett överskott på 3 450 läkare – en illustration så god som någon av hur osäkra prognoserna är.
