Ny affärsmodell för antibiotika i sikte

Det är det viktigaste resultatet efter tre dagars antibiotikatoppmöte i Uppsala den 6–8 september.
– Jag betraktar mötet som en vändpunkt och ett stort genombrott. Vi har lyckats enas om grundprinciperna för en ny affärsmodell för antibiotika, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och ordförande i nätverket React, som arrangerade konferensen.
Antibiotikaresistensen är ett snabbt växande globalt problem. Redan i dag uppskattas 100 000-tals personer varje år avlida i sviterna av infektioner av multiresistenta bakterier, både i rika och fattiga länder. I flera länder, även i Europa, står läkarna dagligen med infektioner som de inte har något antibiotikum som rår på. Samtidigt är det en skriande brist på nya antibiotika i företagens forskningsportföljer.
För att ta ett globalt grepp på problemet hade nätverket mot antibiotikaresistens, React, samlat 190 forskare, regeringsrepresentanter, hälsoorganisationer och representanter för läkemedelsindustrin, från 45 länder till ett globalt strategimöte i Uppsala.
Dagens marknadsmodell, där företagen får vinst efter försäljning, är ett av de största hindren mot forskning på området.
– Alla inser att ett nytt antibiotikum skulle behöva sparas på och inte användas brett för att undvika resistensutveckling. Med andra ord: ingen försäljning, inga pengar, säger Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, LIF, som medverkade vid toppmötet.
– Därför är det nödvändigt att frigöra vinsten från försäljningen, säger han.
Exakt hur den nya affärsmodellen ska se ut och fungera är inte klart mer än att det handlar om att offentliga aktörer måste dela på riskerna och utvecklingskostnaderna med den privata läkemedelsindustrin. Och att intäktsmodellen måste baseras på något annat än försäljning. Men var de nya pengarna ska komma ifrån är inte klart.
– Det finns många tänkbara källor. Inom EU handlar det förstås om medlemsländerna, sedan är det möjligt att engagera biståndsgivare som Bill Gates och the Wellcome trust, och om vi delar risktagandet kan det vara möjligt att få in mer vanligt riskkapital också, säger Otto Cars.
På toppmötet medverkade bland annat representanter för EU-kommissionen som, trots att de inte kunde lova några pengar direkt, gav mötet en politisk tyngd som både Otto Cars och Richard Bergström menar är nödvändig för att nå en lösning på problemet.
En annan tung instans som medverkade var Världshälsoorganisationen, WHO, men de lämnade inte ett lika positivt avtryck, menar Otto Cars.
– Jag är mycket besviken över WHO i den här frågan. Det jag saknar är ett långsiktigt ledarskap med stöd till de fattiga länderna och hjälp till världens regeringar för att de ska förstå hur de kan jobba med frågan, säger han.
Under antibiotikamötet i Uppsala togs det även fram ett koncept för ett globalt övervakningssystem för antibiotikaresistens, en handlingsplan för att få fram en snabbare och bättre diagnostik och en strategi för att kunna använda befintliga antibiotika bättre.