Involverade parter är förtegna om vad som komma skall, men flera av dem Läkartidningen talat med flaggar för att implementeringen av riktlinjerna innebär en omfördelning av primärvårdens resurser, då ersättningen kopplas till prioriterade åtgärder.
– Landstingen kommer att få ändra sina resurser rejält. För vissa arbetsuppgifter saknar vi i dag helt personal, säger Lars Jerdén, distriktsläkare i Borlänge, ordförande i Svensk förening för allmänmedicins råd för levnadsvanefrågor och medlem i Socialstyrelsens fakta- respektive prioriteringsgrupp för Nationella riktlinjer för levnadsvanor. Till exempel kommer det att behövas fler dietister.
En målsättning med de nya nationella riktlinjerna är att vården ska bli mer likvärdig i hela landet.
De nya riktlinjerna vänder sig i första hand till beställare och förväntas leda till en säkrare och mer enhetlig uppföljning av vårdinsatser.
I förarbetena till de nya riktlinjerna har vetenskaplig litteratur skannats av ett hundratal experter. Arbetsgrupper har tagit ställning till ett stort antal metoder som har viktats i betydelse mellan ett och tio, där ett står för högsta rekommendation och tio motsvarande lägsta.
– Dels får du prioriteringar, dels får du ett antal metoder som Socialstyrelsen rekommenderar. Man talar om tillstånd och åtgärder – till exempel: »Patient som röker dagligen – kort rådgivning.«
En av de metoder som viktas är »Fysisk aktivitet på recept«, FaR, som i ökad utsträckning rekommenderas för livsstilsrelaterade somatiska sjukdomar men även för lättare psykiska problem.
Enligt Socialstyrelsens kommande nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder får fysisk aktivitet som behandling lika stort värde som KBT och medicinering med antidepressiva läkemedel vid lindrig depression och ångest (Läkartidningen nr 24–25/2010).
