Villkoren för att vara AT-läkare har, knappast förvånande, inte förändrats mycket sedan förra AT-rankningen 2009. Precis som i fjol rapporterar var tredje AT-läkare att arbetsvillkoren stundtals är så tuffa att de funderat på att byta yrkesbana. De flesta tvingas vikariera i väntan på AT, oftast utan att få handledning under vikariatet. Bara varannan AT-läkare lockas av tanken på att axla chefsansvar.
Ombedd att lyfta fram något positivt i årets enkät tvekar Sylf:s ordförande.
– Vad skulle det vara … vi tycker nog att det går lite långsamt med det mesta. Kanske om man tittar på den individuella lönesättningen. Det är fortfarande alldeles för få som löneförhandlar, men man ser i alla fall att man jobbar med det lokalt, och även med chefsfrågan.
Att varje AT-läkare ska få förhandla om sin lön före tjänstgöringen är något av en hjärtefråga för Sylf. 31 procent av AT-läkarna har i år fått göra det. Förra året var det 28 procent och för fem år sedan 19 procent. Men variationen är stor: på Gotland förhandlar alla AT-läkare, i Stockholm enbart en av 25. Bara var tredje AT-läkare som löneförhandlat före AT anser dock att den de förhandlade med verkligen hade mandat att sätta lönen.
Lena Ekelius sätter sitt hopp till den förändring man fick igenom i årets avtalsrörelse, som innebär att lägstalönen för AT-läkare försvinner från april 2011 och ersätts med individuell lönesättning.
– Tidigare har arbetsgivaren kunnat luta sig mot lägstalönen eller annan i förväg uppsatt lön och säga »det här är vad vi sätter«. Vi hoppas att förändringen ska göra att det blir mer individuell löneförhandling.
AT-enkäten visar att väntetiderna – eller, för att vara exakt, tiden mellan examen och AT – varierar starkt mellan landstingen. Kortast är väntetiden i Norrbotten (3,5 månader) och längst är den i Stockholm (13,6 månader). Totalt sett har väntetiderna gått upp från drygt sju till drygt åtta månader.
Något svar på hur stor del av väntetiderna som förklaras av att somliga frivilligt väntar på en tjänst i hemlandstinget eller av att utländska läkare måste komplettera sin utbildning innan de börjar AT finns inte.
– Till en viss del beror väntetiderna på att AT-tjänsterna inte börjar precis när man vill. Andra får vänta för att de absolut vill vara i Stockholm. Men det är långa väntetider även utanför storstadsområdena. Vi har en dialog med Sveriges Kommuner och landsting och arbetsgivarna, och det finns en samsyn om behovet av att utöka AT-platserna, säger Lena Ekelius.
Nytt i årets AT-enkät är att man ställt frågor om genomsnittsarbetstid och hur vanligt det är att man går jour utan att ha tillgång till en legitimerad kollega på arbetplatsen. Den genomsnittliga arbetstiden för en AT-läkare är 47 timmar. Fyra av tio AT-läkare har gått jour utan legitimerad kollega tillgänglig.
– Det är helt rimligt att man går egna jourer när man känner sig mogen och ens chef bedömer att man är kompetent för det, men det är viktigt att det finns stöd tillgängligt, säger Lena Ekelius.
Räcker det inte med att kunna ringa in någon om det behövs?
– Vi tycker inte det. Det kan vara situationer där en patient försämras väldigt snabbt. Då anser vi att man som AT-läkare ska ha rätt att ha en legitimerad kollega på plats.
Sylf har för första gången frågat hur många AT-läkare som forskar. Det visar sig att var åttonde AT-läkare forskar samt att de gör det huvudsakligen på sin fritid och utan ekonomisk ersättning.
