Redan i fjol låg Akademiska sjukhuset i Uppsala och Enköpings lasarett långt ner på Sylf-listan (13:e respektive 6:e från slutet). I år har båda sjukhusen tappat ytterligare placeringar. Särskilt illa ser det ut för Akademiska, som kanat ända ner i botten. Som om det inte var nog får Ålands centralsjukhus, som landstinget i Uppsala samarbetar med, näst sämst betyg.
För Akademiskas del dras betyget förmodligen ned av att inga av de tillfrågade påbörjat placeringen i allmänmedicin, som underläkarna oftast är mest nöjda med.
Detta är dock inte fallet för Enköpings lasarett, fyra från slutet i årets rankning. Och även för Akademiskas del kvarstår faktum att delbetygen gått ner på två av tre områden (i Enköping tre av fyra).
Johan Heinius, AT-studierektor vid Akademiska sjukhuset, tycker att resultaten i AT-rankningen är »oerhört allvarliga«.
– Redan förra året låg vi dåligt till på kirurgiplaceringarna. Den analys vi gjorde visar att bristerna främst ligger i handledningen.
Att AT-läkare i Uppsala inte stormtrivs visas också av svaren på de enkätfrågor som rör arbetsmiljön. I landstinget Kronoberg, med de topprankade sjukhusen i Ljungby och Växjö, ger AT-läkarna möjligheten att påverka sin arbetssituation betyget 4,5 av 6. I landstinget i Uppsala län är snittbetyget blott 2,2, klart sämst av alla landsting.
Mot bakgrund av de skrala betygen vid fjolårets rankning beslutade sjukhusledningen nyligen om en särskild satsning på AT-utbildningen. Man har tillfört nya lönemedel för handledare, medel som ska fördelas centralt i stället för på kliniknivå. Antalet AT-platser har ökats från 11 till 22, vilket förhoppningsvis ska göra gruppen AT-läkare synligare. Själv har Johan Heinius fått i uppdrag att rekrytera ett antal nya AT-handledare med genuint undervisningsintresse.
När kommer vi att se resultat av satsningen?
– Jag har tagit jobbet för tre år och jag menar att det är realistiskt att vända detta inom den perioden. Och redan vid nästa rankning ska vi ha lämnat bottenplatsen.
