Magnus Geirsson har arbetat som distriktsläkare på Norrmalms vårdcentral i centrala Skövde de senaste 17 åren. Han håller med dem som menar att de gamla sjukskrivningsreglerna var för liberala och inte alltid gagnade patienterna.
– Det hände att patienter kom, inte för att bli friska, utan för att få sjukintyg. Men nu har det slagit över åt andra hållet.
Enligt honom är den största skillnaden efter att de nya sjukskrivningsreglerna trädde i kraft att han numera alltid måste reservera sig för att Försäkringskassan kan komma till en annan bedömning, trots att han själv är övertygad om att sjukskrivning behövs.
– Vår roll som läkare är att kunna förmedla trygghet och hopp. Det kan vi inte i samma utsträckning i dag. Det är frustrerande.
Något annat som han upplever rubbar patientens förtroende är när handläggare på Försäkringskassan fäller omdömen om intygens kvalitet till patienterna.
– Det har hänt några gånger att patienter har berättat för mig att Försäkringskassan sagt till dem att det var ett dåligt skrivet intyg men att man ändå låtit sjukskrivningen gå igenom.
I motionerna till Läkarförbundets fullmäktige hävdas att de nya reglerna lett till en ökad arbetsbelastning för många läkare. Magnus Geirsson menar dock att det finns två sidor av myntet.
– För dem som är sjuka måste man lägga mycket mer möda på att utfärda ett noggrant intyg som gagnar patienten. Samtidigt är det markant färre personer som kommer till oss och begär sjukintyg. Många har inte tilltro till systemet, har jag upptäckt. Man tror inte att man får ersättning om man är sjuk.
Allt är dock inte dåligt med det nya regelverket, menar Magnus Geirsson och nämner som exempel de försäkringsmedicinska beslutsstöden.
– De är ett väldigt bra hjälpmedel i många fall, de hjälper att spalta upp olika tänkbara förlopp, ofta relaterat till arbetsförmågan.
Han menar också att förståelsen efter hand har ökat hos Försäkringskassan för att man ibland måste sjukskriva längre än den rekommenderade tiden, beroende på de individuella omständigheterna.
– Problemet är att regelverket inte frågar efter det efter sex månader, utan då ska du pröva arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden, oavsett omständigheterna. Men vid till exempel en utmattningsdepression kan det vara en lång process innan patienten blir frisk.
Just patienter vars tillfrisknandeprocess sträcker sig över de tidsgränser som finns i systemet, exempelvis smärtpatienter, är de som framför allt kommer i kläm.
– Här behövs mer flexibilitet, i den meningen att man bygger på bästa tillgängliga medicinska evidens som finns på området, säger Magnus Geirsson, som oroas över den negativa syn på sjukskrivning som sprids även bland kollegor.
– Man ser inte sjukskrivningen som ett positivt verktyg för att göra patienten frisk.
