En företagaranda sveper genom läkarkåren där allt fler är intresserade av att öppna eget. En beställd sökning i Statistiska centralbyråns, SCB:s, företagsregister bland vårdföretag visar att antalet »Primärvårdsmottagningar med läkare« nästan fördubblats från november 2008 till mitten av september 2010, från 358 till 704. Myndigheten kan dock inte säga om det är läkare som äger verksamheterna, men man kan anta att siffrorna döljer ett stort antal. Inte heller Bolagsverket eller Läkarförbundet har sådana uppgifter. Urban Fredriksson, utredare på SCB, ser en »privatiseringsvåg i sjukvårdssektorn«.
– Siffrorna kring primärvården visar ju på en fördubbling, det är mycket. Tittar man totalt på hela sjukvårdssektorn finns cirka tio procents ökning per år, vilket kan jämföras med sju–åtta procent i övriga näringslivet, säger Urban Fredriksson.
Främst ökar antalet primärvårdsmottagningar i större städer, medan glesbygden bara fått en mindre andel nya. Inom kategorin »Specialistläkare med verksamhet utanför sjukhus« ökar inte antalet lika kraftigt som i primärvården. Under 2008 fanns totalt 1 560 företag, som ökade till 1 649 under 2009 och i år hittills hamnar på 1 554 företag.
Att företagarandan är stark bland allmänläkarna beror naturligtvis på vårdvalsreformerna i samtliga landsting medan omständigheterna för specialister fortfarande är suddiga. Det förklarar också den försiktiga ökningen bland specialister, menar Läkarförbundets jurist, Cecilia Curtelius Larsson.
– Det finns osäkerhetsfaktorer för dem. Regeringens utredning »Patientens rätt i vården« innehåller förslag om ett nytt system, lagen om vårdgivaretablering, LOVE, för specialister att etablera sig med offentlig finansiering, säger Curtelius Larsson.
Utredningen är just nu ute på remiss. Det finns instanser som befarar utökad konkurrens, bland annat Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som är rädda att förlora kostnadskontrollen. Dessutom finns oklarheter i förslaget om hur LOVE skulle interagera med till exempel lagen om vårdval, LOV, och
lagen om offentlig upphandling, LOU.
Den oklara lägesbilden gör att Läkarförbundet har beslutat att inte hålla några fler starta eget-kurser förrän »spelreglerna« är satta. I våras hölls bara en kurs med endast några få deltagare, vilket kan jämföras med tidigare år när 250–300 läkare gått kurser.
– Vi vet ju inte än vilka avtal som kan bli aktuella i framtiden. Men under våren kommer säkert svar från departementet i frågan, och då kommer vi säkerligen att ordna kurser igen. Det enda som är klart just nu är vårdvalen, som ligger fast, säger Curtelius Larsson.
Till förbundets medlemsrådgivning kommer också många telefonsamtal om företagsfrågor.
– Frågorna handlar till exempel om hur stora möjligheter man har att få avtal med landstinget och hur man ska gå till väga för att starta. Framför allt har frågorna till oss blivit fler sedan april förra våren, när ersättningsetableringen infördes för privatläkare på nationella taxan, säger Curtelius Larsson.
Måhända är intresset allra starkast bland unga läkare, vilket syntes i förra årets enkät till Sylf:s medlemmar. 76 procent svarade att de ville bli egenföretagare.
– I årets enkät ställde vi inte frågan, men jag tror att det har ökat ännu mer. Jag tror att det handlar om att unga läkare inte riktigt är nöjda med dagens situation i landstingen tillsammans med att nya möjligheter finns, säger Lena Ekelius, Sylf:s ordförande.
