En översyn av de nationella kvalitetsregistren överlämnades på fredagen i förra veckan till socialminister Göran Hägglund. Över 300 personer har medverkat i en öppen process med intervjuer och workshops, ledd av Måns Rosén, direktör för SBU.
Att utveckla och driva registren i Sverige bedöms i dag kosta mer än en halv miljard kronor om året. Utredningen föreslår att staten, landstingen och läkemedelsindustrin satsar ytterligare omkring 200 miljoner kronor per år fram till 2015.
Utredningen föreslår vidare att landsting och kommuner samlar resurser kring forskning och utveckling i regionala utvecklingscentrum för att se till att registren förbättras och används på kliniker och vårdcentraler.
Kvalitetsregistren ska stärkas genom »strategimöten på nationell nivå« och genom en ny central styrelse för registren med representanter från alla berörda aktörer.
Nya register föreslås för primärvården, äldrevården och psykiatrin.
Insamling och återrapportering av data bör effektiviseras.
– Att lösa problemet med dubbelregistrering till journaler och kvalitetsregister är dels en teknisk fråga, dels en fråga om ett helt nytt sätt för journalföring, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen sjukvård och hälsa, Sveriges Kommuner och landsting.
Men det finns fortfarande en del juridiska hinder. I dag är det inte tillåtet att använda kvalitetsregistren i den individuella patientvården. Det är inte heller möjligt för vårdgivare att få tillgång till uppgifter som andra vårdgivare lämnat till registren.
– Det är otroligt viktigt att utredningen kring det juridiska kommer i gång omgående på departementet, säger Göran Stiernstedt.
Ingmar Näslund, överläkare vid kirurgiska kliniken i Örebro, som håller i det Svenska obesitasregistret, är överlag nöjd med utredningen men har vissa förbehåll:
– Jag är rädd för att man skapar mer byråkrati och administration, vilket kolliderar med att registerhållningen bygger på frivilliga insatser. Blir det juridiskt för komplicerat och krav på ett antal olika säkerhetssystem för att mata in uppgifter, blir det ett hinder i arbetet.
– Sedan ser jag inte behovet av regionala utvecklingscentrum. Bättre vore att bevara befintliga kompetenscentrum, säger Ingmar Näslund.
