Allt fler läkare kan numera även titulera sig egenföretagare på visitkortet. Men få är förberedda på livet utanför landstinget och behöver skaffa sig nya kunskaper för att våga ta steget. Charlotte Barouma, allmänläkare och klinikchef för privata Wästerläkarna i Göteborg, kände sig säker på sitt beslut om att öppna egen vårdcentral 1994 med två andra läkare. Ändå var hon bara en villrådig ung vikarie.
– Jag minns att vi gick upp till Länsstyrelsen och sade att vi ville starta företag. Jag fick frågor som »ska ni ha moms?« och »ska ni ha arbetsgivarskyldighet?«, utan att exakt veta innebörden. Däremot kände jag mig hyggligt säker i min yrkesroll, säger Charlotte Barouma, som också tycker att det varit lärorikt att själv hantera till exempel ekonomi och bokföring till en början.
– På så sätt får du koll på ditt företag. Mitt råd till andra är att inte leja bort dessa uppgifter de första åren, säger hon.
I samband med vårdvalsreformen ombildades Wästerläkarna från handelsbolag till aktiebolag och flyttade till fyra gånger större lokaler. I dag är företaget en av de största privata vårdcentralerna i Göteborg och ligger i området Långedrag. Omsättningen förväntas bli god, när alla »barnsjukdomar« i ersättningsmodellen har botats, understryker hon.
– Det är rätt svårt att överleva ekonomiskt. Vi har fått intäkter efter vårdtyngd, men har utgifter baserade på ålder och kön. Ersättningsmodellen har brister. Ett annat exempel är att vi vaccinerade 6 500 personer mot svininfluensan till en kostnad av 700 000 kronor, men fick bara 150 000 från VG-regionen, säger Barouma.
Tillfredsställelsen att själv ha ansvaret över sin arbetsdag är enligt henne den främsta fördelen med att ha ett eget företag.
– Det är jätteroligt. Plötsligt får du kontroll över din egen agenda och kan styra över din verksamhet, säger Barouma.
Samma drivkraft låg bakom kardiologen Ronnie Willenheimers beslut. Efter sexton år i olika chefspositioner på Malmö universitetssjukhus startade han hjärt–kärlkliniken, Heart Health Group, HHG, 2007 tillsammans med tre andra ägare, varav två läkare, som skapat en blomstrande verksamhet. Missnöjet från förr är borta, menar Ronnie Willenheimer:
– Osmidigheten i landstinget, den enorma byråkratin och kortsiktiga beslut gjorde att jag inte ville vara kvar mer.
Det gick till och med så långt att han bestämde sig för att inte ha något samröre alls med landstinget, vilket innebär att kliniken inte har något landstingsavtal i botten.
– Vi vill inte ha med myndigheter att göra. Så fort de skär in i verksamheten ska de ha synpunkter. Vi har till exempel försökt få den offentliga vården att köpa ultraljudsundersökningar av oss på grund av köerna. Men de får inte köpa tjänsterna, de måste göra detta internt, suckar Willenheimer.
Alla patienter är välkomna till HHG, understryker han. I praktiken innebär det en patientgrupp som betalar ur egen ficka, med privata försäkringar eller via arbetsgivare.
– Vi har otroligt nöjda kunder och vi går själva till jobbet med enorm tillfredsställelse. Nu kan vi arbeta med 20-årsplaner, säger han.
Ytterligare ett skäl till att starta eget var att kunna bedriva förebyggande verksamhet.
– Det är en helt ny tanke i hjärt–kärlvården. Vi går igenom samtliga kända riskfaktorer och erbjuder sedan livslång uppföljning av levnadsvanor, säger han.
Allmänläkaren och delägaren Christer Andersson vid privata Bergsjöns nya vårdcentral i Göteborg hade inte kunnat överleva en dag utan avtal med landstinget. För honom har det varit slitsamma månader sedan den 1 oktober 2009 när han tillsammans med tre andra läkare öppnade dörrarna.
– Vi har extremt många besök. Många är mycket sjuka och kan inte betala för sig, säger Christer Andersson.
Bergsjön är en av de mest invandrade och fattigaste stadsdelarna i Sverige. Folk har hög sjuklighet i kombination med en hög ångestnivå, förklarar Christer Andersson, som tycker att han gör enorm nytta varje dag på jobbet. Aldrig någonsin tidigare har han arbetat så mycket som under året som gått.
– Vi släpper in alla som kommer och vi får ett fantastiskt gensvar. Vi har öppet vardagar klockan 8–18 och lördag–söndag klockan 10–14 med »drop in«-mottagning hela dagarna. Tolkar har vi under vissa dagar, säger Andersson.
Strukturen på verksamheten har läkarna byggt upp efter hand. Till en början hade de inte ens plåster i skåpen. Samtidigt har det varit nyttigt att växa långsamt och lägga till delar efter behov; snart öppnar de diabetesmottagning. För Christer Andersson var det viktigt att prioritera läkarkontinuiteten och bemanningen i den egna verksamheten. »Generalistprincipen« kallar han mixen av allmänläkare, barnläkare och internmedicinare.
– Läkarkontinuitet är svårt att driva i landstinget. Jag är också vän av smala verksamheter med hög frihetsgrad där man kan påverka inriktningen. En annan anledning för mig att starta eget är att om man jobbar hårdare får man bättre betalt, säger Christer Andersson, som erbjuder »mycket god månadslön« omkring 75 000 kronor för läkare.
– Men alla kollegor håller nog inte med mig, säger han och skrattar.
