Paul Hunt kritiserade Sverige 2006 för brister i flyktingvården, i egenskap av att vara FN:s dåvarande särskilda rapportör för konventionen om rätten till hälsa. Vid konferensen »Rätt till vård« som hölls på fredagen, ett arrangemang med 36 organisationer bakom, upprepade professorn vid Centrum för mänskliga rättigheter, universitetet i Essex, Storbritannien, sin kritik:
– Genom att ha anslutit sig till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är Sverige förbundet att göra allt landet rimligen kan göra för att tillgodose rätten till hälsa. Denna rätt ska gälla för alla, även för dem utan papper, deklarerade han via videosändning från England.
Papperslösa har i dag rätt till akut vård – men kan bli betalningsskyldiga i efterhand. Barn har rätt till vård motsvarande svenska medborgare och barn med uppehållstillstånd. För vuxna skiljer sig dock villkoren stort mellan landstingen.
Att medicinska behov ska få stå tillbaka för brist på betalningsförmåga är uteslutet, säger Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd och ledamot i den pågående statliga utredning som ser över villkoren för vård av papperslösa.
– Det är vårdpersonal som ska bedöma sökandes behov. Vi nekar inte nolltaxerare vård. Det vore helt bisarrt att sortera patienter efter betalningsförmåga, framhöll Flodin vid konferensen.
Vård ska ges efter behov och utan diskriminering. Att även läkare, utanför de etablerade frivillignätverken, kan uppfattas ovilliga att ge gömda vård, förklarar Thomas Flodin bero på läkares vilja att följa rutiner och journalföra.
– Det är inte självklart att kunna remittera, berättar professor Anders Björkman, infektionsläkare, Läkare i världen i Stockholm, som är i behov av framför allt fler psykiatrer.
Utredning om rätten till hälso- och sjukvård för asylsökande, gömda och papperslösa, ska vara klar senast 31 maj 2011.
– Jag är den enda representanten från vården som är med i utredningen, säger Thomas Flodin.
