Läkare som bloggar om besvärliga patienter syns allt oftare – och kan riskera kårens förtroende. Det var en utgångspunkt för seminariet »Hippokrates på nätet – Doktorn i cyberrymden«, Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundets årliga etikdag, på tisdagen i förra veckan.
Problemet med bristande etik måste angripas redan under läkarutbildningen, enligt Anne Brynolf, opinionsbildare och studeranderepresentant i Läkartidningens medicinska redaktion:
– Att blogga om erfarenheter från jourrummet är självklart inte okej. Läkare är inte politiker, PR-nissar eller murvlar.
– Undervisning i etik och IT-frågor måste utökas på läkares grundutbildning, säger hon.
Men klavertramp görs inte bara av de yngre läkarna. Även rutinerade yrkesutövare införstådda med Hippokrates’ etiska regler och deras nutida uppföljare, att »läkaren ska iakttaga tystlåtenhet om all information rörande enskild patient, såvida det inte äventyrar patientens väl« (punkt 12 i Läkarförbundets etiska regler), riskerar att slira i sinbedömning av vad som är lämpligt att lägga ut på nätet.
Jonas Ludvigsson är docent och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han driver bloggen »Barnläkarbloggen«, med vilken han finansierar en barnfond.
Den information om patienter som publiceras på denna blogg är avidentifierad och förskjuten i tid, berättar han i ett anförande. Ändå kan det ibland finnas en risk för att den i bloggen offentliggjorda informationen kan uppfattas som kränkande av enskilda berörda, medger han lite senare i ett svar på en kritisk fråga från publiken.
Bloggen gör läkaren till ett varumärke. Allt fler kända – och hittills okända – läkare bloggar. Historiskt har marknadsföring av läkare haft en blygsam omfattning i Sverige. Med en offentlig vård har det inte funnits motiv för att marknadsföra sig, säger Tomas Flodin, ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse och ordförande för Läkarförbundets etik- och ansvarsråd (EAR).
Men den situationen håller på att förändras. Med fler privata aktörer ökar incitamenten för marknadsföring och rankning av läkare. I USA marknadsförs sjukhus genom enskilda läkare.
– I Sverige marknadsför sig vissa specialiteter mer aggressivt, medan andra inte syns på marknaden, tillägger Tomas Flodin och visar en annons där ett kirurgföretag erbjudit sina tjänster – tillsammans med finansiella lösningar, det senare inte förenligt med Läkarförbundets etiska regler, vilket förbundets etik och ansvarsråd påtalat skriftligt till företaget.
Internet är en kanal för masskommunikation med enorma förutsättningar. Att lära sig hantera denna möjlighet, till exempel med smarta IT-lösningar i vården, kommer dock att ta tid. Kulturjournalisten Andreas Ekström, som skrivit en bok om Googles erövring av världen, tippar att det kommer att ta 50 år innan världen landat efter detta tekniksprång.
– Utöver att ha kontroll över våra sökvanor, administrerar det amerikanska företaget 40 000 studenter vid Lund respektive Linköpings universitet genom att tillhandahålla konton och e-postadresser, exemplifierar han.
Översatt till sjukvården: Det snabbfotade unga företaget skulle kunna ha potential att lösa det svenska debaclet med elektroniska journaler. Men vill vi det?
