Arbetsmiljöverket har de senaste åren upplevt ett ökat inflöde av anmälningar som rör arbetsmiljöproblem i samband med överbeläggningar på sjukhus. Anmälningarna har i flera fall resulterat i att sjukhusen under hot om vite förbjudits att exempelvis lägga patienter i korridorer eller låta överbeläggningar ske utan att riskerna för personalen beaktas.
Den ökande mängden ärenden relaterade till överbeläggningar fick Arbetsmiljöverket att i början av året besluta om en särskild så kallad nationell tillsyn.
– I den grupp som arbetar med branschbevakning kom vi fram till att överbeläggningar är ett nationellt problem. Det är inte så allvarliga skador inom vården som i till exempel byggbranschen. Men i och med att det är så många som arbetar inom vården blir det ändå väldigt stora kostnader för samhället, säger Tommy Fahlander, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket i Göteborg.
Alla sjukhus med akutintag, bortsett från dem där myndigheten redan har en bra bild av läget, inspekteras. Totalt runt 200 kliniker på 65 sjukhus ingår i tillsynen. Fokus ligger på medicin, ortopedi, geriatrik och psykiatri.
Med något undantag har alla sjukhus nu besökts. Alla har inte fått inspektionsmeddelanden där det framgår hur överbeläggningsläget ser ut och vilka krav man ställer på arbetsgivaren. Men att döma av det 50-tal meddelanden som gått ut och av samtal med arbetsmiljöinspektörer runt om i landet är överbeläggningar mer eller mindre norm på landets sjukhus. Hittills verkar det som om Halmstads sjukhus och Kungsbacka närsjukhus är de enda sjukhus som i princip saknar överbeläggningar.
Sammantaget visar det 70-tal dokument som under året gått ut till vårdgivare med krav på åtgärder mot överbeläggningar att överbeläggningarna medför omfattande arbetsmiljöproblem för de anställda. Det handlar om belastningsskador på grund av brist på arbetsytor, höga övertidsuttag, dåligt med tid för återhämtning och problem att hinna med raster. Det handlar också om den »samvetsstress« som följer av att personalen inte anser sig kunna omhänderta patienterna på bästa sätt, för att man saknar rätt kompetens för att ta hand om utlokaliserade patienter eller för att man tvingas skriva ut patienter som inte är färdigutredda.
Något som är genomgående är att det på de flesta håll saknas tillfredsställande rutiner för bedömningen av arbetsmiljöriskerna vid överbeläggningar.
Ni kräver att man gör en riskbedömning varje gång man har överbeläggningar, varför?
– För att man ska ha ett underlag för att säkerställa arbetsmiljön i den specifika situationen. Antingen leder riskbedömningen till slutsatsen att det är okej att ta in patienten eller så måste man kanske vidta någon åtgärd för att det ska bli okej, till exempel kalla in mer personal, säger Tommy Fahlander.
