För fem–sex år sedan var professor Stig Larsson drivande bakom att skaffa en PET-skanner till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Han förstår inte varför PET-tekniken inte har slagit igenom snabbare i Sverige.
– I början sade man att det var för dyrt. Men nu vet vi att man i många fall kan göra en PET-skanning direkt vid misstanke om tumör. Då vinner man tid, kan hoppa över en del andra undersökningar och ändå lokalisera tumören bättre.
Stig Larsson medverkade på symposiet »Tillgång till PET – en jämlik vård?« på medicinska riksstämman. Och han fick medhåll av Jens Sörensen, överläkare vid PET-centrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala:
– Det finns inget egenvärde i att köpa in nya tjusiga apparater vart tionde år, säger han. Men PET, kombinerad med DT, har visat sig vara en känslig metod, både för att hitta tumörer och för att avgöra hur farliga de är. Därför är det beklagligt att PET är så dåligt spridd över landet. På många håll är väntetiderna långa – och under tiden hinner cancern kanske bli värre.
Ett område där PET visat sig användbart är vid diagnostik och uppföljning av lungcancer. Socialstyrelsen arbetar nu med nationella riktlinjer för lungcancervård, och i utkastet finns PET med i några av rekommendationerna. Det kan ge en skjuts åt utbyggnaden.
I Danmark, med fem miljoner invånare, har man i dag 25 PET-centra. Det är regionerna som betalar, berättar Annika Loft, överläkare vid Rigshospitalet i Köpenhamn:
– I början var det svårt att få fram pengarna. Men nu är erfarenheterna så goda att PET säljer sig själv.
Att Danmark 2007 fick en nationell plan för cancervård har drivit på utvecklingen, säger Annika Loft:
– Nu ser vi att PET sparar pengar, framför allt på grund av högre överlevnad. Jag räknar med en fortsatt ökning av antalet PET-centra i Danmark.
Göran Stiernstedt, ansvarig för vård och omsorg vid SKL, Sveriges Kommuner och landsting, påpekar att Danmark har ett mer centralistiskt system som gör det lättare att genomdriva satsningar. De har gjort sin regionreform, medan Sverige har 21 landsting och svag nationell styrning, säger han och tillägger att även Sverige, enligt hans åsikt, behöver en regionreform.
I arbetet med en svensk nationell cancerstrategi kan man ta fram en plan för hur många PET-centra som behövs i Sverige, säger han:
– De behöver kanske inte finnas i så många fler städer än i dag, men med större kapacitet. Och glöm inte att trycket från professionen är bland det viktigaste när man beslutar om satsningar.

Läs allt från medicinska riksstämman 2010:

Riksstämman 2010 – alla artiklar!