Han var det första av två vittnen, som moderatorn Göran Petersson, ordförande i Läkaresällskapets IT-kommitté, kallat in.
Mattias Lundquist beskrev en läkarvardag som börjar med en omfattande inloggning på en rad system och, väl inne i systemen, fortsätter med tidskrävande sållning i ett stort informationsflöde. Ibland består halva hans arbetsdag av arbete framför datorn.
– IT-system är en bakomliggande orsak till minst vart tionde lex Maria-ärende, berättade nästa vittne, Carina Forsberg, Socialstyrelsens tillsynsenhet i Göteborg.
I ett av dessa ärenden orsakade en överlastad disk att systemet blev trögt och omöjligt att logga in i, vilket bland annat ledde till uppskjutna operationer, försenade diagnoser och försvunna operationsberättelser.
Sedan var det dags för utfrågarna Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik, och Nina Rehnqvist, SBU:s ordförande, att få besked från beslutsfattare, myndigheter och industri om konkreta åtgärder.
– Regeringen kommer att göra allt den kan för att de system som finns ska implementeras, lovade Karin Johansson, statssekreterare, Socialdepartementet.
Hon påpekade att det går att göra mycket inom dagens lagstiftning. Men också att lagstiftningen får ses över om det finns behov av det.
Karin Johansson sade att regeringen tidigare i år gjort Apotekens elektroniska expeditionsstöd, EES, tillgängligt för sjukvården, i väntan på att landstingssystemen SIL och Pascal kommer på plats. Nu provkörs EES på ett par akutmottagningar.
– Lägg ner revirstriderna om systemen och låt oss gemensamt göra något positivt, manade hon.
Karin Johansson lovade också ökade bidrag till kvalitetsregistren.
Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen, betonade vårdgivarens ansvar.
– Men vi kan ge vårdgivarna bättre styrning och vägledning, fortsatte han.
Socialstyrelsen hade kort om tid för att ta fram föreskrifter till patientdatalagen. Nu ska föreskrifterna ses över igen, till exempel kraven på vad som är nödvändigt att dokumentera.
Här nämnde Lars-Erik Holm ett tips från Mikael Rolfs: Förlossningsjournalen är den bästa IT-journalen; där finns nästan inget utrymme alls för fritext.
– Kanske kan man tänka sig en basjournal, med några indikatorer, som sedan olika moduler kopplas till, spånade Lars-Erik Holm.
Han nämnde också att Socialstyrelsen sätter igång tillsyn kring informationssäkerhet.
Nästa generaldirektör, Christina Åkerman, berättade att Läkemedelsverket, inom ramen för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, tittar på samordning mellan befintliga informationskällor. Dessutom planeras information om de nya kraven på att mjukvara måste certifieras. De gäller sedan mars i år, enligt EU:s medicintekniska direktiv.
Branschen jobbar med standardisering av system och moduler, berättade Anna Lefevre Skjöldebrand, vd, Swedish Medtech.
– Vi kommer också att arbeta för en fungerande tillsynsverksamhet.
Åke Rosandher, chef för landstingens organisation CeHis (Center för eHälsa i samverkan), radade upp vad som står på dagordningen 2010–2012:
Invånartjänster genom 1177, där medborgare ska komma åt sin journal, boka tid etc; den nationella patientöversikten införs, också av kommuner och privata vårdgivare; SIL ska finnas i alla journalsystem; den nationella läkemedelslistan, där det ska framgå både vad patienten fått utskrivet och hämtat ut, är på gång.
Mikael Rolfs undrade varför användarna inte är med när systemen utprovas.
– Det blir nödvändigt, och är redan nu, mycket användare med från början, svarade Åke Rosandher. I de nationella projekten ser vi till att det finns resurser för det. Vad som sker lokalt vet vi dock inte.
