När vi ska fatta beslut, till exempel ställa diagnos, genererar vi enligt Nils-Eric Sahlin för få gissningar. Vi är alltför benägna att hitta belägg som styrker vår hypotes och letar inte efter sådant som vederlägger det vi tror på.
– Dåliga beslut kan skada en patient lika mycket som dålig behandling.
Enligt Nils-Eric Sahlin har vi tillgång till två system för beslutsfattande. Dels det affektstyrda, som baseras på minnen av gott och ont. Besluten fattas reflexmässigt och blixtsnabbt, ofta utan reflektion. Dels det rationella systemet, där vi samlar information som vi försöker värdera och väga samma till ett rationellt beslut.
– Affektsystemet triggas när vi är äldre, när vi är trötta och stressade, sade Nils-Eric Sahlin.
– Tänk er en vanlig svensk läkare, något till åren kommen, trött efter en natts jobb, och stressad. Inget bra upplägg för rationella beslut!
Läkare, precis som alla andra, måste se upp med sina resonemang och påminna sig att de till exempel är dåliga på att hantera sannolikheter. Och även om Nils-Eric Sahlin understryker vikten av att involvera patienterna i besluten som rör dem, så poängterar han att det inte någon bra idé att använda sig av sannolikheter i samtalen med patienterna. Det kan till och med leda till mer ångest.
– Vi ser att patienterna bli mer och mer autonoma. Men det är viktigt att patienterna tar till sig den kunskap som läkaren beskriver. Då ska vi bara prata om relativa frekvenser!
Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet.
Foto: Lena Garnold
