9,4 procent av alla patienter som vårdades inneliggande på svenska sjukhus hösten 2010 hade en vårdrelaterad infektion (VRI), enligt den punktprevalensmätning som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) gör varje halvår. Högst var prevalensen på Gotland med nästan 14 procent och i Västerbotten med nästan 12 procent VRI hos de inneliggande patienterna. Lägst var den i Jämtland och Kalmar, där knappt 6 procent av de inneliggande patienterna hade VRI.
För drygt två år sedan började SKL mäta förekomsten av VRI i den somatiska slutenvården ett par gånger per år. Det högt satta målet var då att minska VRI till hälften – på två år. Resultaten från den första mätningen på våren 2008 räknas som lite svajig eftersom sjuksköterskestrejken pågick och det var svårt at få in uppgifter från alla sjukhus. Siffran angav i alla fall att drygt 11 procent av alla inneliggande patienter hade en VRI. Vid mätningen ett halvår senare – hösten 2008 – hade andelen sjunkit något, och så fortsatte det ända till hösten 2009 då VRI på svenska sjukhus var nere i knappt 9 procent. Vi fick en ganska snabb nedgång i början och hade väl hoppats att det skulle fortsätta så, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.
Men de två senaste mätningarna har trenden vänt, och prevalensen för VRI hos patienter som vårdades inneliggande var 9,6 respektive 9,4 vid vår- respektive höstmätningen.
– Ska man komma vidare nu krävs det ett mer omfattande arbete. Kulturförändringar. Och det är inte snutet ur handen.
Göran Stiernstedt poängterar att det rör sig om punktprevalensmätningar, något som gör att tillfälligheter kan får stor inverkan på resultatet. Han berättar att ett system där vårdgivarna registrerar VRI kontinuerligt för att få mer tillförlitliga siffror är på gång.
– Jag önskar att det så småningom kommer att utgöra underlag för den prestationsbaserade ersättningen. (se Mät patientsäkerheten och få pengar)
Nytt för denna omgång i punktprevalensmätningen är att SKL också mätt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.
Från undersökningen kan noteras att arbete i kortärmad arbetsdräkt och utan ringar, klockor och armband verkar vara standard för de allra flesta som svarat på enkäten. Många desinficerar också händerna korrekt efter patientnära arbete (89 procent i riket), även om man i Halland har en tendens att glömma det (drygt 70 procent desinficerar korrekt). Att utföra en korrekt desinfektion av händerna före patientnära arbete klarar endast drygt 70 procent av alla tillfrågade, bäst går det i Jönköping, där man närmar sig 90 procent.
Göran Stiernstedt säger att han är glad att man kommit igång med dessa mätningar men att de mer får ses som ett underlag att jämföra kommande förändringar med.
