Bara sex gånger tidigare de senaste 400 åren har en ny läkarutbildning startat i Sverige. De 70 studenterna som förra veckan började på det nya läkarprogrammet i Örebro tillhör alltså en ytterst exklusiv skara.
Bakom den nya utbildningen ligger många års enveten strävan från universitetet uppbackat av landstinget och länets kommuner. Som läkarstudenten Victor Szigeti – mitt i glädjen över att ha kommit in på den eftertraktade utbildningen – konstaterar:
– Flera av oss har sökt två tre gånger innan vi kom in, men här har de sökt i 18 år!
När klartecken i våras till slut kom från Högskoleverket – efter att man gett avslag två gånger tidigare – tog det alltså mindre än ett år att sjösätta utbildningen. Att startsträckan varit så kort kan delvis förklaras med de tidigare avslagen, menar Ulf Tidefelt, programansvarig för läkarprogrammet.
– Med facit i hand kanske det inte var så dumt att vi fick avslag på vår andra ansökan. Det betydde att planeringen av utbildningen hade kommit väldigt långt när vi fick ja.
Det som tidigare anfördes emot Örebro – bristen på pedagogisk kompetens och att den medicinska fakulteten inte varit heltäckande – har man nu åtgärdat. På den prekliniska sidan, där Högskoleverket tidigare ansåg att det saknades tillräcklig bredd, har 30 nya tjänster tillsatts, varav 8 professurer. Förutom att den pedagogiska kompetensen ökat genom nyrekryteringarna har även en omfattande utbildningsinsats genomförts, delvis i samarbete med universiteten i Maastricht och Glasgow.
Vad som fortfarande återstår för att kunna genomföra hela programmet är en del rekryteringar på den kliniska sidan, säger Ulf Tidefelt.
– Men att vi ska lyckas med det har aldrig ifrågasatts. Där vet man att det inte är svårt att rekrytera.
Att mer utbildningsplatser behövs för att mota läkarbristen är det få som säger emot. Men hade det inte varit mer rationellt att bygga ut de sex befintliga programmen?
– Om man ska klara kvaliteten på de kliniska placeringarna är det viktigt att de inte ligger för långt bort. Dessutom tror jag att vi kan tillföra något nytt och fräscht genom att vi inte behöver slåss mot gamla revir och institutionsgränser.
Undervisningen är uppdelad i tre kunskapsområden: professionell utveckling, biomedicin och klinisk medicin. Självständiga arbeten både den sjätte och tionde terminen innebär att utbildningen är helt Bolognaanpassad med möjlighet att ta ut både kandidat- och masterexamen.
Kerstin Nilsson, överläkare och docent vid kvinnokliniken vid Örebro universitetssjukhus, har varit med i planeringen av utbildningen och är ansvarig för kunskapsområdet professionell utveckling. Hon berättar att man hämtat inspiration från hur välrenommerade medicinutbildningar utomlands arbetar, men även från svenska systerutbildningar som faller väl ut i jämförelser, som de i Lund och Linköping.
– Vi har en långt driven integration mellan biomedicin och klinisk medicin. Vi har inga traditionella ämneskurser utan organiserar undervisningen i teman runt olika organfunktioner, säger Kerstin Nilsson.
Exempel på teman är respiration/cirkulation, sinne/psyke och reproduktion/utveckling. Varje tema återkommer flera gånger med allt större fördjupning.
– Jag tror mycket på modellen att jobba med fördjupning, att man inte släpper områden utan bygger vidare på dem.
I och med att den nya utbildningen nu har startat hoppas förstås Medicine studerandes förbund, MSF, att man snart ska få en ny lokalavdelning. I slutet av januari planerar man att genomföra en större informationsinsats, men redan första dagen var representanter för MSF och Läkarförbundet på plats för en kort presentation.
– Vi fick mycket bra respons. Det var många som kom fram efter presentationen och förhörde sig mer i detalj, säger Johan Skogö, ledamot i styrelsen för MSF och ansvarig för Örebro.
MSF:s främsta argument för att övertyga Örebrostudenterna om att formera en avdelning är möjligheterna att påverka utbildningen.
– Studentperspektivet är viktigt inom all utbildning. Och MSF har väldigt mycket erfarenhet från de andra medicinutbildningarna.
Johanna Mattsson, 19 år, Stockholm Samtliga foton: Michael Lövtrup
1. Varför vill du bli läkare?
1. För att kunna hjälpa andra människor på olika sätt. Jag vet också att det är ett otroligt spännande jobb.
2. Hur känns det att vara första kullen på utbildningen?
2. Spännande och kul. Det jag har märkt hittills är att det är jätteengagerade lärare och ansvariga, de brinner för utbildningen.
Saher Bitar, 22 år, Stockholm
1. Varför vill du bli läkare?
1. Jag vill ha ett yrke där man känner att man gör något meningsfullt. Jag har inspirerats mycket av min bror och farbror som är läkare.
2. Hur känns det att vara första kullen på utbildningen?
2. Fantastiskt spännande. Utbildningen verkar vara jättemodern och man har bra samarbeten med universitet i andra länder.
Anna Ottosson Bixo, 19 år, Västerås
1. Varför vill du bli läkare?
1. För att människan och människokroppen är ämnen som alltid intresserat mig, och för att man som läkare aldrig är fullärd, det kommer alltid ny kunskap.
2. Hur känns det att vara första kullen på utbildningen?
2. Väldigt spännande. De känns som de har kämpat så länge och nu vill de verkligen ge det bästa de har.
Victor Szigeti, 21 år, Motala
1. Varför vill du bli läkare?
1. För att kunna känna att man gör skillnad och för att det är ett yrke där inte varje dag ser likadan ut.
2. Hur känns det att vara första kullen på utbildningen?
2. Det är en fantastisk möjlighet att vara med och forma utbildningen tillsammans med lärarna.
Antalet nya läkarstudenter (2010/2011 antalet antagna studenter).
