Under högtidliga former invigdes satsningen på de tre nya studieorterna: Luleå/Sunderbyn, Sundsvall och Östersund.
Vid invigningen i Sundsvall visade sig att det var påfallande få studenter som hade någon anknytning sedan tidigare till sina nya studieorter.
– Jag har växt upp i Malmö och flera av oss kommer från Syd- eller Västsverige. För egen del har jag valt Sundsvall för jag tror att patientkontakterna och handledningen kommer att bli bättre här, säger Nazia Castelo.
– Jag känner mig förvissad om att det här kommer att bli riktigt bra. Det är en imponerande studiemiljö som man byggt upp och det märks att vi är efterlängtade.
Att slippa trängseln vid patienterna på universitetssjukhuset i Umeå uttrycker flera av studenterna som huvudmotiv för att byta miljö efter halva utbildningen.
– Jag tror att vi kan få ett försprång inför AT-tjänstgöringen genom att få lite mer utrymme för den kliniska delen av utbildningen på ett mindre sjukhus, säger Lisa Wetterling.
– Det är också ett plus, för oss som inte kommer från Norrland, att vi kan studera lite längre söderut, tillägger Maria Persson.
Kenneth Robarth, projektledare för regionaliseringen vid Norrbottens läns landsting, pekar på att det är ett strategiskt val för studenterna.
– Det kan tyckas som ett stort steg att bryta upp från en studiemiljö efter fem terminer, men då ska man komma ihåg att väljer man Luleå så blir det tre år hos oss. De studenter som stannar i Umeå får ändå räkna med att göra praktik under perioder på andra sjukhus i den norra sjukvårdsregionen.
Totalt är det 28 studenter – varav 10 i Luleå/Sunderbyn, 9 i Sundsvall och 9 i Östersund – som nu skiftar över sina medicinska studier till de nya orterna. Fullt utbyggt kan de nya orterna ta emot 60 studenter vardera om några år.
Det är en unik lösning men definitivt ingen nödlösning, betonade Maria Fällman, prodekanus vid medicinska fakulteten vid Umeå universitet, när hon besökte Sundsvall under invigningsfestligheterna.
– Intresset har varit ganska stort och vi ser kvalitativa fördelar för både studenterna som väljer att byta studiekort och de 70 som blir kvar i Umeå. Det här steget är både en regionalisering och en modernisering av läkarprogrammet.
Medicine studerandes förbund (MSF) har tidigare uttryckt viss oro för om de akademiska miljöerna vid de nya studieorterna blir tillräckligt starka. Men ordföranden Maria Ehlin Kolk, som själv är inskriven i Umeå, betonar att föreningen ser positivt på förändringen.
– Högskoleverket pekade redan 2003 på att Umeå har problem med att det finns för få patienter per student och sedan dess har det skett en kraftig volymökning till 100 studenter per termin. Jag ser regionaliseringen som en nödvändighet och landstingen har verkligen visat en entusiasm som borgar för att det här kan bli riktigt bra, säger Maria Ehlin Kolk.
– Det är lite för tidigt att säga ännu hur väl man lyckas knyta till sig lektorskompetens vid de tre länssjukhusen, och en annan fråga som vi vill lyfta är att det studiesociala stödet kan förbättras när studenterna byter studieort.
Förhoppningarna är stora bland norrlandstingen att regionaliseringen ska trygga läkarförsörjningen i framtiden. Men någon förtur till AT-tjänster är inte aktuell för de studenter som läser termin 6–11 regionalt.
– Vi vet av erfarenhet att sambandet mellan studieort och var man gör AT ändå är väldigt starkt, så i nuläget finns inga planer på att särbehandla de studenter som läser i Sundsvall, säger Lennart Moberg, primärvårdsdirektör inom Landstinget Västernorrland.
Maria Fällman, prodekanus UMU, och Per Wahlberg (M), landstingsstyrelsens ordförande och landstingsråd, knyter ihop banden. Foto: Marléne Axemo Gode
