Efterfrågan på läkare fortsatt stark

Färdigutbildade specialistläkare inom psykiatri, allmänmedicin, medicinsk radiologi, anestesi och intensivvård samt neurologi har en lysande arbetsmarknad. Det visar Socialstyrelsens »NPS – Nationellt planeringsstöd – Årsrapport 2011«, som tas fram på uppdrag av regeringen i syfte att belysa tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal – särskilt vad gäller läkare med specialistkompetens.
Också övriga läkarspecialiteter kan räkna med goda utsikter, även om en handfull landsting lyft fram färdiga specialistläkare i kirurgi och ortopedi som något lättare grupper att rekrytera än övriga.
Den snabbast växande specialiteten under perioden 1995–2008 är kardiologi. Antalet kardiologer i den svenska vården ökade med 90 procent per 100 000 invånare, vilket kan förklaras med att specialiteten är ny.
Rapporten bygger bland annat på Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP), Socialstyrelsens enkät till landstingen 2010 avseende tillgång och efterfrågan på olika personalgrupper i landstinget samt SCB:s arbetskraftsbarometer.
Efterfrågan på ST-läkare varierar. Även om majoriteten landsting svarar att det är svårt att rekrytera ST-läkare inom allmänmedicin uppfattar nio landsting att tillgången är minst lika stor som efterfrågan eller större. Samtidigt har man på vissa håll i landet till och med svårt att rekrytera nyutexaminerade läkare, framhåller Socialstyrelsen i sin rapport.
Inom psykiatri har antalet specialister per 100 000 invånare 1995–2008 ökat med knappt 30 procent. En ökning syns också inom allmänmedicin, ortopedi och anestesi samt intensivvård. Men gracerna är ojämnt fördelade. År 2008 fanns i Stockholm 34 specialister i psykiatri per 100 000 invånare, medan norra regionen hade 14 per 100 000 invånare, enligt Socialstyrelsen. Genomsnitt för riket ligger på 22.
Stockholms sjukvårdsregion hade 2008 317 läkare med specialistkompetens per 100 000 invånare inom hälso- och sjukvård, jämfört med 263 för hela riket.
Läkares arbetsmarknad väntas inom överskådlig framtid vara god.
– 47 procent av läkarna kommer att gå i pension till 2025. Det är klart över snittet på arbetsmarknaden. Vi gör bedömningen att det finns en läkarbrist och att den kommer att bestå. Hur stor denna kommer bli avgörs bland annat av hur stor andel av de svenska utlandsstuderande som kommer tillbaka och jobbar. Men också hur många från övriga EU-länder som kommer hit, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors.
– Det råder en allmän konsensus om att antalet läkarutbildningsplatser inte räcker för att fylla behoven. Högskoleverket talar om 100 platser till, fortsätter han.
Många läkare arbetar deltid, enligt en enkät som Socialstyrelsen skickade ut hösten 2010 till olika personalkategorier inom vården. 27 procent av de totalt 500 läkarna som ingick i undersökningen uppgav att de arbetar 25–34 timmar i veckan (inklusive betald jour och semester). 7 procent av läkarna uppger att de arbetar mer än heltid. Socialstyrelsen drar slutsatsen att »den befintliga arbetsstocken« (läkare, sjuksköterskor med flera) inte kan eller vill arbeta fler timmar, med undantag för barnmorskor.
Läkarförbundet bekräftar uppgifterna om andelen deltidsarbete bland läkarkåren och noterar samtidigt att deltidarna är jämnt könsfördelade.
Cirka en femtedel av läkarna sysselsatta i hälso- och sjukvården 2008 hade en utländsk utbildning. Polen, Tyskland och de nordiska länderna är de största utbildningsländerna. Som Läkartidningen i flera reportage har uppmärksammat får allt fler svenskfödda sin läkarutbildning utomlands. Socialstyrelsen uppmärksammar i årets NPS »en markant ökning« av antalet läkare ur denna grupp som börjat återvända till Sverige. År 2009 registrerades 121.