Norge avskaffar AT

Norge är tillsammans med Sverige ett av få länder i Europa med krav på allmäntjänstgöring före läkarlegitimationen. Samtidigt tvingar EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer såväl Norge som Sverige att erkänna läkarlegitimationer från länder utan sådan tjänstgöring, så länge grundutbildningen är minst sex år.
För att harmonisera med övriga Europa och se till att inte norska läkarstudenter diskrimineras på den gemensamma arbetsmarknaden vill den norska hälsoministern Anne-Grete Strøm-Erichsen avskaffa turnussystemet. Norska studenter ska få sin legitimation efter sex års grundutbildning med praktik. I stället för turnus ska alla nylegitimerade läkare först anställas på särskilda nybörjartjänster innan de får börja arbeta självständigt.
Hälsoministern vill att det nya systemet ska börja gälla redan nästa år, även om hon tror att övergångsregler kommer att behövas på många ställen.
Norska Legeforeningen är nöjd med förslaget, som man menar gör att läkare snabbare kommer ut i arbete. Man ser också positivt på nybörjartjänsterna, som innebär att alla som börjar sin specialisering kommer att ha samma tjänstgöring i botten, oavsett om man är utbildad i Norge eller utomlands.
»Förslaget innebär en nödvändig harmonisering av regelverket i förhållande till resten av Europa«, säger norska Legeforeningens ordförande Torunn Janbu i en kommentar på Legeforeningen.no.
I Sverige förbereder Utbildningsdepartementet en utredning om läkarutbildningen inklusive AT, se Läkarutbildning och AT kan ses över. Syftet med utredningen skulle bland annat vara att se hur harmoniseringen med övriga EU kan bli bättre.
Läkarförbundets ordförande Marie Wedin säger att man på förbundet är klar över att den svenska läkarutbildningen behöver anpassas till övriga EU, men att Läkarförbundet inte har tagit ställning till vilken linje man vill driva i AT-frågan. Den norska lösningen anser hon dock vara en »fullt tänkbar« lösning, som bevarar det som är kärnan i dagens AT.
– Det viktiga är att det är första delen av yrkeslivet, där man arbetar under ansvar och får betalt, och inte sista delen av universitetsutbildningen, säger Marie Wedin, som också ser en fördel med en gemensam modell i de skandinaviska länderna.
– Det gör det lättare för våra studenter att söka jobb i de andra länderna.