– Vi har nu satt igång ett arbete för att hitta en långsiktig, hållbar lösning. Jag håller med Norrlandstingen om att patientsäkerhetsperspektivet måste väga tyngst, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Norrlandstingens regionförbund – Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland – har lyft frågan om tillgången till nattliga flygtransporter.
Det har blivit allt svårare under senare år att nyttja flygplatser för ambulansflygtransporter, vilket enligt överläkare Helge Brändström, som är flygmedicinskt ansvarig inom Västerbottens läns landsting, har flera orsaker.
– Antalet statligt drivna flygplatser är färre än tidigare och för både statliga och kommunala flygplatser har vi sett en utveckling mot att man inte har pengar för att hålla dem öppna i tillräcklig omfattning.
– Det har också blivit betydligt svårare att få klartecken för viktiga ambulansflygtransporter. Tidigare räckte en kontakt med flygplatsansvariga, nu måste vi separat få godkänt med både flygplatsägaren, staten eller kommunen, och de i sin tur med Luftfartsverket för att ordna flygledning, snöröjning och att öppna flygplatsen.

Osäkerheten är frustrerande för akutsjukvården, tillägger Helge Brändström. Patientsäkerheten hotas i enskilda fall, och situationen har lett till lex Maria-anmälningar.
Han pekar på ett pedagogiskt problem i arbetet med att värna ambulansflyget.
– Jag möter ibland uppfattningen att man tror att ambulanshelikoptrarna ger en tillräcklig beredskap, men vi behöver verkligen ambulansflyget som ett komplement, inte minst när väderförhållandena är sådana att helikoptrarna inte kan lyfta. Under ett år hade vi 70 ambulansflyguppdrag mellan 20 och 07 på dygnet, och det handlar nästan uteslutande om direkt livshotande tillstånd.

Merparten av ambulansflygtransporterna sker till Norrlands universitetssjukhus i Umeå, men Helge Brändström uppskattar att ungefär en tredjedel har specialistvården i Göteborg, Lund och Uppsala som destination. Det gäller exempelvis svåra brännskador och barn med hjärtsjukdomar.
Att Norrlandstingen nu valt att lyfta frågan nationellt hänger ihop med att man upplever att ingenting hänt sedan Transportstyrelsen lämnade ett förslag 2009 om att staten ska garantera beredskapen dygnet runt på tio flygplatser.
– Förslaget är ett steg i rätt riktning, och för norrländsk del skulle det garantera tillgången till fyra flygplatser vid våra universitets- och länssjukhus samt Kiruna. Men det löser inte alla problem, för det kommer ändå att finnas kvar akutsjukhus som Gällvare, där man inte har dygnet runt-tillgång till sin flygplats, säger Helge Brändström, som är nöjd med den diskussion som man fått igång med regeringen.

Catharina Elmsäter-Svärd, som är nytt statsråd efter valet i höstas, säger att problemen med akuta sjuktransporter med ambulansflyg kom som en nyhet.
– Jag kan inte ange någon tidsplan, men vi arbetar för fullt på departementet med att hitta en lösning, säger hon.