»Den diskussion som förts omkring rapporten ’Guldgruvan i hälso- och sjukvården’ i bland annat Läkartidningen visar att det är många kliniskt verksamma läkare som inte känner sig hemma i den verklighetsbild som översynen förmedlar«.
Det skriver Läkarförbundet i sitt remissvar på regeringens översyn av de nationella kvalitetsregistren i svensk sjukvård, »Guldgruvan i hälso- och sjukvården – förslag till gemensam satsning 2011–2015.«
Läkarförbundet välkomnar en satsning på kvalitetsregistren, där bland andra frågan om automatisk överföring av data från journaler till kvalitetsregister ingår. Men utredningen har missat att ta till sig information från dem som arbetar med kvalitetsregistren, för att i stället »i alltför hög grad haft ett politiskt, administrativt och industriellt perspektiv«, noterar Läkarförbundet.
Professionen som startat och byggt upp kvalitetsregistren borde ha fått en mycket mer framskjuten plats i utredningen, kommenterar Svante Pettersson, utredare, Läkarförbundet.
Läkarförbundet hade hoppats på förslag på åtgärder som stimulerat till ökat engagemang för kvalitetsregistren på verksamhetsnivå, till exempel pengar till specialitetsföreningarna. Specialitetsföreningarna har fått en undanskymd roll i betänkandet.
– Intrycket är att det som har byggts upp av specialitetsföreningarna och medicinskt professionellt verksamma på frivillig basis nu rycks dem ur händerna. Det är väldigt oroande för läkarkåren att registren läggs på en administrativt över-
gripande nivå, eftersom det i hög grad handlar om känsliga uppgifter, säger Svante Pettersson.
Läkarförbundet varnar också för att kvalitetsregistren kan komma att ses som överordnade och leda till att vårdens övriga dokumentationsbehov sätts på undantag.
Staten bör finansiera de centrala registerkostnaderna och ha en majoritet i den föreslagna styrelsen, enligt Läkarförbundet. Finansiering från näringslivet riskerar att undergräva registrens legitimitet.
Läkarförbundet noterar också att huvuddelen av dess medlemmar berörs av verksamheten, och att det därför är viktigt att förbundet får vara med i utvecklingsarbetet.
Läkarförbundet ifrågasätter om översynen i alla delar kunnat arbeta förutsättningslöst eftersom förslagen är så anpassade till gamla ansvarsförhållanden och inte till en mångfald av vårdgivare: »Landstingens och SKL:s centrala roll i den organisation som föreslås är svårförenlig med ökade krav på konkurrensneutralitet och en tydlig åtskillnad mellan myndighetsuppgifter, finansiering och produktionsansvar«, skriver förbundet.
Läkarförbundet refererar i det sammanhanget till Dagmaröverenskommelse 2011, som slöts mellan regeringen och SKL strax före jul, ett par månader efter att utredningen presenterats. I denna överenskommelse ingår bland annat avtal om att tillsätta en genomförandegrupp och att förankra förslagen från regeringens översyn av kvalitetsregistren.
»Inför detta faktum ifrågasätter Läkarförbundet starkt varför ett krävande remissförfarande överhuvudtaget genomförts«, kommenterar förbundet.
Makten över registren bör utredas vidare, menar Läkarförbundet och föreslår att den pågående utredningen om »Den statliga myndighetsstrukturen inom vård- och omsorgssystemet« (Dir 2011:4) får ett tilläggsdirektiv om att analysera och föreslå hur ansvaret för verksamheten med kvalitetsregister bör vara fördelat.
Läkarförbundet ställer sig bakom förslaget att kvalitetsregistren i större utsträckning används för forskning. Men detta får inte innebära en urholkning av skyddet för patientens personliga integritet.
