Läkare inom Västra Götalandsregionen samarbetar med Chalmersforskare för att kunna nå fram till ett bättre och effektivare sjukvårdssystem.
På Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg pågår flera nationella såväl som internationella forskningsprojekt, och centret vidareutbildar också ledare inom vården i Västra Götaland.
– Vi har skapat en mötesarena där vi för ihop två kunskapsdomäner. Här pågår hela tiden ett samskapande, säger Andreas Hellström, föreståndare för Centre for Healthcare Improvement.
Svante Lifvergren, överläkare vid Skaraborgs sjukhus, delar föreståndarskapet med Andreas Hellström.
– Plötsligt insåg jag, och många med mig på Skaraborgs sjukhus, att här på Chalmers finns oerhört mycket kunskap kring hur man utvecklar system, processer och kvalitet som vi inte har tagit in i sjukvården. Det är just i skärningspunkten som kunskapsutvecklingen äger rum; när hälso- och sjukvårdskunskap möter andra typer av kunskap, säger Svante Lifvergren.
Vid Centre for Healthcare Improvement har den amerikanska hälso- och sjukvårdsorganisationen Kaiser Permanentes sätt att organisera sin vårdkedja väckt stort intresse.
Kaiser Permanente består av två delar. Den ena är försäkringsbolaget Kaiser med 8,7 miljoner patienter, som är försäkrade antingen som privatpersoner eller som anställda via ett företag. Den andra är läkarorganisationen Permanente, som är ansluten till försäkringsbolaget. Kaiser Permanente fungerar som en enhet, och organisationen äger alla sina sjukhus.
– Eftersom patienterna samtidigt är försäkringstagare vill man ju ha så friska patienter som möjligt. Därför inriktas vården mycket på preventivt hälsoarbete med bland annat screening och hälsocoacher. Likaså jobbar man förebyggande mot till exempel rökning och fetma, säger Andreas Hellström.
Mest kostnadseffektivt är att sjukdomar upptäcks så tidigt som möjligt samt att man har en integrerad vårdkedja.
– Kaiser Permanente har lyckats integrera patientens vårdresa i sitt system. Mycket kanske för att de äger hela systemet själva. Vi har ju uppdelningen i primärvård och sjukhusvård med olika budgetar, medan Kaiser Permanente faktiskt äger hela kedjan, säger Svante Lifvergren.
Sjukvårdsorganisationen har ett helhetsansvar för sina patienter och anställda, från förebyggande hälsoarbete till tung sjukvård. Därför satsar man mycket pengar i början av sjukvårdskedjan, det man kallar »upstreams«, för att minska kostnaderna »down-streams«. Så erbjuds till exempel alla försäkringstagare regelbundna hälsokontroller.
– Det är lite som bilbesiktning; har du högt kolesterol görs de här testerna, är du medelålders kvinna med högt BMI tar vi de här proven, säger Andreas Hellström.
Genom ett välutvecklat IT-system har läkarna tillgång till all information, och när patienten söker för en åkomma ser läkaren samtidigt om de föreskrivna rutinkontrollerna för en person i den åldern genomförts. Om inte, så görs testen omedelbart, förutsatt att personen ifråga samtycker till det.
– Oavsett om du går till en vårdcentral och söker för att spola öronen eller något annat, så kommer man att fråga dig om du har lämnat avföringsprov om du är över 50 år. Och läkaren kan se det i sitt genomskinliga IT-system om provet har tagits eller ej. Man lägger ofattbart mycket tid innan det händer något. Det innebär att de satsar på hälsofrämjande prevention och screening på ett sätt som vi inte kan föreställa oss, säger Svante Lifvergren.
Koloncancer är en av de 8–9 sjukdomar Kaiser Permanente aktivt försöker förebygga. Likaså jobbar man hälsofrämjande med friskvård och motion.
Det preventiva, det hälsofrämjande och screening är tre hörnstenar för verksamheten.
Enligt organisationens egna uppgifter har man räddat 14 000 liv de senaste tio åren med förebyggande åtgärder. Och Andreas Hellström tror att Kaiser Permanente till exempel fått ner andelen fall av koloncancer just därför att man har totalansvar för ekonomin.
– Att de har ansvar för budgeten både i början och slutet av vårdkedjan innebär att de kan omfördela. Det finns alltså drivkrafter för både förebyggande hälsoarbete, kvalitet och effektivitet. Det sparar lidande och pengar som de sedan kan återinvestera i ännu mer hälsofrämjande sjukvård, säger Andreas Hellström.
Men är det inte främst vinsten som är drivkraften för en privat sjukvårdsorganisation?
– Jo, det med. Men vinsten återinvesteras till stor del, till exempel i att anställa fler läkare. Och friska patienter och bra vård är mer kostnadseffektivt, säger Andreas Hellström och framhåller att Kaiser Permanente kvalitetsmässigt ligger bland de tio bästa i USA.
Han anser att deras system är en modell med bara vinnare.
– Dessutom finns det en etisk-moralisk dimension; hellre lägga pengar på att förebygga cancer än att stråla patienter – det sparar lidande och resurser. Det är en villfarelse att kvalitetsarbete måste kosta, det är ju när du inte satsar på kvalitet som det kostar pengar, säger Andreas Hellström och jämför med kvalitetsarbete inom industrin.
Men kan man verkligen jämföra svenska vårdtagare med Kaiser Permanentes patientgrupp, som troligen är friskare än genomsnittsamerikanen?
– Jo, men även om det är en selekterad population får man inte glömma att Kaiser Permanente har nästan nio miljoner vårdtagare i sitt sjukvårdssystem, säger Svante Lifvergren.
Vissa delar av vården måste dock Kaiser Permanente köpa, som transplantationskirurgi.
– Men den mesta kirurgin gör man. Man har lyckats bygga ett system för vårdens vardag, det som står för 95 procent av det vi gör. Och blivit mästare på att få det att fungera smidigt, säger Svante Lifvergren.
Han tror att Sverige skulle kunna lära sig av modellen.
– Om vi gjorde den här satsningen i Skaraborg så skulle det innebära att vi lade ner mycket mer resurser tidigt i vårdkedjan och jobbade ännu mer preventivt. Då skulle vi spara pengar hos oss på sjukhusen.
Att svensk sjukvård till huvuddelen är offentlig borde underlätta, anser han.
– De här budgetramarna är ju ganska chimära egentligen – att dela upp på primärvård och sjukhus – det är ju skattepengar alltihop.
Också Andreas Hellström tror att Sverige kan lära av Kaiser Permanente.
– Vi hoppas få ny kunskap om hur man kan jobba med den typen av modeller för att översätta och omforma till svenska förhållanden, säger han.
Men finns det inte några nackdelar med Kaiser Permanentes system? Hur blir det med personlig integritet och sekretess om IT-systemen är så transparenta?
– Ja, man kan ju fundera över vad man som patient har för möjlighet att avstå från till exempel screening. Och ska inte varje individ ytterst ta ansvar för sin egen hälsa? Med andra ord måste integritets- och egenansvar vägas mot nyttoeffekter, säger Svante Lifvergren.
Han tycker man måste undersöka balansgången mellan å ena sidan personlig integritet och sekretess, å andra sidan informationsöverföringen om patienten längs hela vårdresan, där många vårdgivare är involverade.
– Det senare har kanske inte så mycket med det hälsofrämjande att göra, utan hänger ihop med integration av olika vårdaktiviteter, något som Kaiser Permanente också arbetar intensivt med. Vi har ju en sådan diskussion i Sverige i samband med PUL och liknande. Allt det här är infallsvinklar som bör undersökas närmare om koncepten ska översättas och tillämpas i en svensk hälso- och sjukvårdskontext, säger Svante Lifvergren.
Andreas Hellström, föreståndare för forskningscentret CHI vid Chalmers tekniska högskola, och Svante Lifvergren, överläkare vid Skaraborgs sjukhus. Foto: J-O Yxell
