När Sverige blev medlem i EU fick läkare från övriga EU- och EES-länder tillgång till den svenska arbetsmarknaden. Och allt fler utländska läkare rekryteras eller kommer på eget initiativ till Sverige.
Dessutom växer gruppen svenskar som fått läkarutbildning utomlands och återvänder hem när de fått sin legitimation.
Nu vill Läkarförbundet titta närmare på hur de här läkarna tas emot, anställs och introduceras i den svenska sjukvården. Problemet är att många av dem riskerar att få sämre villkor än de svenskutbildade. Det kan gälla lägre ingångslöner eller anställningar som betraktas som introduktionsanställningar och därför inte kan tillgodoräknas inom ramen för specialisttjänstgöring, ST.
Framför allt gäller det läkare från EU-länder där legitimationen ges direkt efter sex års teoretisk utbildning. Här saknas den AT-tjänstgöring som finns i de nordiska länderna och i Storbritannien, Österrike, Italien, Litauen, Polen, Irland och Portugal.
Att läkarutbildningen ser olika ut i Europa har gett upphov till olika särlösningar vid svenska sjukhus där utländska läkare först anställs på så kallade »pre-ST« eller »mini- AT«. Båda innebär egentligen samma sak: en anställningsform som ska kompensera att läkaren inte gjort AT i hemlandet och som därför inte räknas in i specialisttjänstgöringen. Lönenivån kan därmed bli annorlunda, likaså anställningsformen som ibland till och med blir en provanställning.
– Arbetsgivaren i Västra Götalandsregionen anser att man måste behärska språket och därför erbjuder man läkare från EU/EES en pre-ST där man ska fylla på med den biten. Men Läkarförbundet tycker att kommer man med en legitimation ska man anställas som ST i stället för att man konstruerar något mitt emellan. Når man inte målet kan ju ST-perioden förlängas, säger Anders Andersson, kanslichef vid Göteborgs läkarförening.
Dessutom vill regionen provanställa de utländska läkarna, en möjlighet man aldrig använder annars inom regionen.
– Vi bevakar att alla behandlas på samma sätt som en svensk läkare. Här i regionen har vi en förhandling vi påbörjade förra året och Västra Götalandsregionen har nu backat på namnet pre-ST, men förhandlingen är inte avslutad, säger Anders Andersson.
I Halland har man något man kallar KULT, kompletterande underläkartjänstgöring för legitimerade läkare med examen inom EU. Det är ett slags mini-AT på tolv månader.
Anders Andersson tycker att det är ett problem att olika landsting har olika lösningar vilket kan leda till att läkare flyttar.
Som den unge läkare som länge bott i Sverige och talade bra svenska men som inom primärvården tvingades in på en pre-ST och därför i stället sökte sig till ett sjukhus längre bort.
Eller den grekiske läkare inom primärvården i Skaraborg som skulle bli distriktsläkare och tvingades till en mini-AT. Han blev arg och sade upp sig och flyttade till sin flickvän i Uppsala och tog i stället jobb som läkare där.
Finns en risk att läkare från övriga EU/ESS ses som ett B-lag?
– Ja, kanske du får ett A- och ett B-lag och det är väl inte meningen. Har man legitimation ska man väl inte behöva ett mellanled utan kopplas direkt på ett ST-spår.
Men problemen gäller inte bara legitimerade läkare utan också specialistutbildade från övriga EU/EES-länder.
– Förra året hade vi några fall med utländska specialister där man lönesatte dem sämre än svenska. Arbetsgivaren grundade det på att man ansåg att de inte hade samma kompetens och att de behövde jobba en period innan lönen justerades. Och vi har haft konkreta förhandlingar med Östra sjukhuset och NU-sjukvården som gällt läkare från både Polen och Grekland.
I de fallen skyllde man på att läkarna inte behärskade språket och att de saknade kompetens trots att de var erfarna läkare. Lönenivån skiljde 4 000–5 000 kronor i månaden jämfört med svenska läkare.
– Men efter förhandlingar har man justerat det, säger Anders Andersson.
Han påpekar att det är ett stort åtagande att ta hit läkare från andra länder.
– Vi driver hela tiden de här frågorna och har en pågående förhandling med regionen sedan förra året där vi hoppas vi kan nå fram till någon form av kollektivavtal om hur man förhåller sig när man rekryterar från utlandet.
Just nu håller Västra Götalandsregionen på att rekrytera ungerska läkare till psykiatrin på Östra sjukhuset i Göteborg.
– Här har vi också haft en diskussion kring löneförhållanden och anställningsförhållanden. Och vi är någorlunda överens nu. Läkarna kommer att få utbildning i Ungern och även när de kommer hit. De får lite lägre lön under utbildningen men sedan får de lön jämförbar med svenska läkare.
Anders Andersson tycker att om man rekryterar läkare är det självklart att arbetsgivaren tar ansvar för att läkarna får den kunskap de behöver för att arbeta i Sverige.
– Men vi är inte överens med arbetsgivaren om villkoren för hur man ska hämta den här kunskapen.
Läkarförbundet ifrågasätter också lösningar med pre-ST och mini-AT utifrån ett diskrimineringsperspektiv och menar att de är i strid med rådande lagstiftning.
