Inte ens en fjärdedel, 21 procent, av läkarna är i dag nöjda med hur deras synpunkter som användare av IT-systemen tas tillvara. Det är en kraftig försämring från 2004 då nästan 40 procent kände sig nöjda. Det visar statistik från Vård IT-rapporten som bygger på enkäter till läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare, gjorda av UsersAwards 2004 och 2010, och där delar av resultatet presenterades i samband med förra årets Vitalis (se Läkartidningen nr 18/2010).
När ytterligare resultat presenteras på Vitalis i Göteborg den här veckan kommer det mestadels att vara nedslående siffror för läkarnas del. Andelen läkare som tycker att systemen är tillräckligt snabba har sjunkit från 65 procent 2004 till 48 procent 2010, andel nöjda med driftsäkerheten har sjunkit från 65 till 56 procent. 2010 var bara 59 procent av läkarna nöjda med utbildningen de får för att kunna hantera systemen, detta jämfört med 72 procent i 2004 års undersökning.
Jämfört med sjuksköterskor, läkarsekreterare och undersköterskor är läkarna också den grupp som är minst nöjda. Samtidigt poängteras det i rapporten att förväntningarna på IT-systemen sannolikt är högre i dag än vad de var 2004.
– Missnöjet med hur användarnas synpunkter behandlas är det mest anmärkningsvärda. Det och driftsäkerheten, som måste vara »24–7«, är det viktigaste, säger Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik.
– Ofta utannonseras mötena med så kort varsel att läkarna inte har möjlighet att komma ifrån. Vilka kommer på mötena då? Sekreterarna. Statistiken visar ju också att den yrkesgruppen är mer nöjd, säger Mikael Rolfs, som tycker det är mycket underligt att läkarna, som är den enda grupp som går in i systemen på alla nivåer, inte tillfrågas om sina synpunkter.
Han är också irriterad över att systemen innehåller många onödiga knapptryckningar.
– Systemen är inte logiskt uppbyggda. När det ifrågasätts får man till svar: »Så är det«, säger Mikael Rolfs.
En förklaring till läkarnas missnöje är enligt rapporten att dagens komplexa vård har skapat enormt stora system där fler och fler arbetsuppgifter ska utföras inom ramen för systemen.
– Dagens system har nått vägs ände. De går inte att utveckla till något bättre, det är dags att tänka nytt. Vården är dålig på att se att tillverkaren, och inte användaren, har ansvaret. Om man får ett system som inte är färdigt, då får det fortsätta utvecklas på plats i stället för att det skickas tillbaka och görs om, säger Mikael Rolfs som är övertygad om att det behövs mer pengar.
– Det kostar pengar om personer ska frigöras från sina vanliga uppdrag så att de kan delta i IT-möten.
Läkarförbundet har skrivit till Socialdepartementet och bett om resurser för att fler läkare ska kunna involveras i utvecklingen av IT-system i vården.
Trots att rapporten andas stort missnöje bland läkarna (det är bara två områden som läkarna blivit mer nöjda med: möjligheten att ångra sig i systemet samt tillgängligheten), är det svårt att få läkarna att säga ifrån i grupp.
– Vi är vana vid att vara ensamvargar, men för att våra synpunkter ska komma fram tror jag att vi måste agera tillsammans, säger Mikael Rolfs.
Att väcka debatt både internt bland läkarna och externt, så att till exempel myndigheter förstår att patientsäkerheten äventyras, är den väg Läkarförbundet måste gå, enligt honom. Undersökningen visar att det mellan 2004 och 2010 har blivit färre läkare som är nöjda med hur patienternas integritet skyddas.
Samtidigt som fler är nöjda med hur samverkan med andra enheter fungerar är det färre som tycker så när det gäller patientsamverkan. 2004 tyckte 39 procent att IT-systemen underlättade samverkan med patienterna, sex år senare är det bara 18 procent.
– Jag tror det har att göra med att patienterna mer och mer förutsätter att vi vet allt om dem eftersom vi har dator. Ju mer datorvana samhället har, desto mer tillit har man till att de fungerar … men det gäller alltså inte i vården, säger Mikael Rolfs.
Andelen nöjda användare, skillnader mellan yrkeskategorier.
