– Patientsäkerhet är ingen överkurs. Det är inget man lägger som grädde på moset när man är färdigutbildad.
Det säger Tomas Kirkhorn, projektledare för den gemensamma patientsäkerhetsundervisningen på medicinska fakulteten i Lund.
På hans initiativ har man sedan ett par år tillbaka på ett mer strukturerat sätt börjat införa patientsäkerhet i undervisningen på alla medicinska utbildningar i Lund.
Studenterna får redan första terminen bekanta sig med patientsäkerhet genom en reflektionsuppgift utifrån studiebesök i en klinisk verksamhet. Studenterna på medicinska fakulteten i Lund möts också vid gemensamma utbildningsdagar då man fokuserar på teamarbete och de olika professionernas yrkesroller och ansvarsområden.
Totalt deltar över 400 studenter under två dagar, och även till exempel blivande psykologer och socionomer är med, trots att de tillhör andra fakulteter. I början av maj användes – nu för tredje gången – halva dagen till patientsäkerhet med föreläsning och falldiskussioner i tvärfackliga grupper.
– Vi ska jobba för att skapa broar mellan professionerna – ett ökat samarbete i syfte att öka säkerheten.
Läkartidningen fick vara med en grupp som satte tänderna i en fallbeskrivning, utifrån en familj, som inkluderade alkoholmissbruk, tablettmissbruk, misshandel, misstankar om sexuella övergrepp, återkommande och oklar smärta och värk, självmordsförsök …
– Man ska väl kontakta skolan?
– Ja, men vem ska göra det?
– Måste man inte anmäla om man misstänker att barnet far illa?
– Kan man erbjuda ett samtal om alkoholproblemen tillsammans med hans fru?
– Men om han säger nej då?
– Frågan är om det finns rutiner på akuten för när någon har blåmärken. Ska man bara slänga fram en lapp från kvinnojouren?
– Det här är ju typiskt ett sådan fall som kan hamna mellan stolarna.
Diskussionen blir så livlig att gruppen varken hinner ta paus eller ens nosa på fall nummer två innan tiden helt runnit ut och det är dags för återsamling.
När alla hundra studenter åter bänkat sig och Tomas Kirkhorn öppnar för respons framgår att flera är tagna av exemplet med familjen och det första flera vill veta är om fallet är sant. Det andra de vill veta är hur det gick sedan. Tomas Kirkhorn bekräftar att exemplet var autentiskt.
– En typisk brist på samverkan. Jag säger inte att det hade varit lätt att göra annorlunda, men så var det.
Ett sätt att komma närmare ett patientsäkert arbetssätt är strukturer. Men Tomas Kirkhorn ser också att det finns en risk att patientsäkerhet i första hand blir en massa verktyg som staplas på varandra, checklistor, SBAR, journalgranskning, händelseanalyser …
– Om vi inte vet varför vi använder dem så orkar vi bara hålla på med dem ett par månader.
I stället vill Tomas Kirkhorn förmedla en medveten inställning till risker och säkerhet till studenterna. Det handlar om kultur. Nog så svårt att lära ut. Men genom att uppmuntra till en ökad dialog och diskussion kring frågorna inom och mellan professionerna är Tomas Kirkhorn övertygad om att det går att skapa en patientsäker, eller -säkrare, kultur.
– Fokus måste vara på varför vi använder listorna, det handlar om ett förhållningssätt, en kultur. Men man har ju inte övergett checklistorna inom flyget bara för att kulturen har blivit bättre!