Karin Båtelson, ordförande för Göteborgs sjukhusläkarförening, konstaterar att varslet mot Thomas Zilling och det som följt därpå inte lämnat någon kollega oberörd.
– Det första folk säger när man möts i korridoren är:»vad är det egentligen som har hänt i Varberg«?
Den främsta kritiken som de lokala ordförandena riktar mot Sjukhusläkarföreningen centralt gäller just bristen på information.
– Det blev väldigt dramatiskt med varslet, och sedan kom väldigt lite information. Det har lett till att många haft sina egna sanningar om vad som hänt, säger Karin Båtelson.
Även Sol-Britt Lonne-Rahm, ordförande för Stockholms sjukhusläkarförening, tycker att det finns mer som behöver redas ut.
– Vi vill gärna veta grunden. Om man säger att ett huvudskyddsombud arbetar emot ledningen, vad ligger i det? Är man kritisk, vad är det som man gör? Jag tycker att det vore intressant att ha en diskussion där man tydliggör arbetsmiljöfrågorna.
Lokalordförandena vittnar om en påtaglig oro över att ett huvudskyddsombud fått lämna sitt arbete på det sätt som skett. Jan Thorelius, ordförande för Sjukhusläkarföreningen i Uppsala län, tycker att det höga avgångsvederlaget tyder på att arbetsgivaren inte hade så mycket på fötterna.
– Som icke-jurist känns det inte alls bra. De signaler det skickar är att det går att köpa ut folk som är obekväma, och det är hotfullt för många förtroendevalda. Det känns som att förbundet kunde ha tagit hårdare strid för Thomas Zilling än vad som framkommit. Nu måste centralstyrelsen snabbt hitta ett förhållningssätt till sådana situationer så att fackliga förtroendemän känner att det finns ett kraftigt stöd.
Kristina Wallman, ordförande för lokalavdelningen i Dalarna, uttrycker förvåning över hur arbetsgivaren agerat.
– Man undrar ju över vad det är för arbetsgivare där i Varberg. Här har vi har ett bra förhållande till arbetsgivaren, och jag har inte känt mig officiellt motarbetad.
Bengt Asking, ordförande för sjukhusläkarna i Jönköping, säger att han är besviken över att det gått så långt som i Varberg.
– Jag hoppas att såväl vi läkare som vår arbetsgivarmotpart inser att lokalt fackligt arbete gynnar svensk sjukvård. Har man inte läkarna med sig i den komplicerade situation som vården befinner sig, blir det aldrig bra.
