Läkartidningen får språkpris

Priset ska delas ut vid Läkaresällskapets årshögtid den 1 november.
Motiveringen lyder:
»Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. Tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språkbruket i svensk medicinsk litteratur överlag.«
– Det är en högt värderad utmärkelse som bekräftar våra ambitioner att ha en hög språklig standard inom vårt område, säger Läkartidningens chefredaktör Jonas Hultkvist.
Jarl Holmén är sedan många år ansvarig för Läkartidningens språkvård:
– Det är roligt att Läkartidningen får det här priset och att vårt arbete med språket i artiklarna uppmärksammas. En del av uppfattningen om Läkartidningen som pålitlig och trovärdig har sin grund i att texterna är så väl bearbetade, tror jag.
Jarl Holmén har arbetat på Läkartidningen sedan 1987 och sitter sedan 1990 i Läkaresällskapets språkkommitté. Det är kommittén som tar fram förslag på pristagare, men i årets förslag till beslut har han inte deltagit, påpekar han.
Jarl Holmén vill lyfta fram två tidigare medarbetare på Läkartidningen som haft betydelse för språkfrågorna, journalisterna Leif-Rune Strandell och Yngve Karlsson. Yngve Karlsson var drivande när Läkaresällskapets språkkommitté inrättades 1987. Leif-Rune Strandell tog initiativ till att Läkartidningen i slutet av 1980-talet fick egna skrivregler i form av en manual, som sedan successivt reviderats.
– Det finns en språklig medvetenhet på Läkartidningen. På redaktionen vet man att det är betydelsefullt inte bara vad som skrivs utan också hur det skrivs. Det som är illa skrivet förlorar en del av sin trovärdighet, trots att budskapet kan vara både välgrundat och betydelsefullt. Vi har fyra ledstjärnor för vår textbearbetning: klart, konsekvent, korrekt och kortfattat, säger Jarl Holmén.
– Vi värnar också om det svenska medicinska språket. Det betyder att vi uppmuntrar användningen av svenska eller försvenskade termer i stället för att okritiskt acceptera engelska, som kan vara svåra att infoga i det svenska språkbruket i fråga om både stavning och böjning.
1996 gav språkkommittén för första gången ut boken »Medicinens språk«, där Jarl Holmén är medförfattare. En andra upplaga kom 2006. I boken redogörs bland annat för de stavningsprinciper som språkkommittén enats om. Stavningsreformen har också fått genomslag i det medicinska språket i allmänhet, vilket märks i de manuskript som skickas in till Läkartidningen, berättar Jarl Holmén.
Hur är språket i de manus som läkare skickar in?
– Jag tycker att vår stavningsreform har gett avtryck. Vi behöver inte lika ofta som tidigare fundera över stavningen. Däremot varierar kvaliteten på insända manus väldigt mycket, från mycket välskrivna till slarvigt skrivna.
Läkartidningen har sedan slutet av 1970-talet också publicerat artiklar om språk och termer, bland annat artikelserien »Medicinens språk«, som Jarl Holmén är redaktör för. Den påbörjades 1987 och omfattar närmare 300 artiklar, många skrivna av språkvårdaren Hans Nyman.
Språkpriset inrättades 1993. Tidigare pristagare i kronologisk ordning är: Povl Riis (Danmark), Torgny Greitz, Örn Bjarnason (Island), Bengt Lundh, Yngve Karlsson, Peter Wahlberg (Åland), Hans Nyman, Henrik R Wulff (Danmark) och Jörgen Malmquist.