Sambandet mellan låg utbildning och hög ohälsa är väl känt sedan tidigare.
– I Västra Götaland handlar det om 1 600 »onödiga« dödsfall i förtid, 27 000 förlorade levnadsår »i onödan«, säger Göran Henriksson, som är samhällsmedicinsk rådgivare för folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen.
Han har, tillsammans med två medarbetare, i en studie också beräknat de ekonomiska förlusterna genom att kombinera information från befolkningsenkäter om självskattad hälsa med registerstatistik om inkomstnivåer och utbildningsnivå.
– Om vårt underliggande antagande att skillnaderna inte beror på genetik utan är påverkbara så skulle man ju teoretiskt kunna eliminera de systematiska sociala skillnader som finns i dag, och därmed kunna minska sjukligheten i utsatta grupper och också totalkostnaden på 16 miljarder, säger Göran Henriksson.

Kostnaderna består av produktionsbortfall på grund av sjukdom men också av ökade vårdkostnader.
Förebilden till hälsostudien i Västra Götaland är en studie som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen där man fann att ohälsan i Europa, som kan relateras till ojämlikhet, kostar 1 000 miljarder euro varje år, varav 141 miljarder är kostnader för produktionsbortfall.
– Den viktigaste slutsatsen av vår studie är att det även i Västra Götaland rör sig om miljardbelopp och att det pekar ut ojämlikhet i hälsa till att vara ett stort men förbisett samhällsekonomiskt problem utöver att vara ett moraliskt, säger Göran Henriksson.
Man tror att var tredje krona i vården skulle kunna sparas genom hälsoriktade insatser.
– Det är enorma resurser som går förlorade både genom produktionsbortfall och outnyttjade mänskliga resurser, samtidigt som vi får ökande kostnader för vård som en följd av ojämlika villkor, säger Johan Jonsson, folkhälsochef i Västra Götalandsregionen.
Den aktuella studien är det första steget för att hitta effektiva åtgärder för att minska de ojämlika villkoren.
– Nu tittar vi på vad man kan göra för att komma till rätta med problemen, säger Johan Jonsson.

Göran Henriksson arbetar på en handlingsplan som ska vara klar i december 2012.
– Politikerna i regionen har inspirerats av innehållet i slutrapporten från WHO-kommissionen, »Commission on Social Determinants of Health«, som kom härom året. Den födde idén om en genomarbetad plan för att motverka ojämlikhet i hälsa, säger han.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att höja utbildningsnivån i regionen är några strategier.
– Ja, men det är mer komplext än så; det handlar om levnadsvanor men också ens förutsättningar att kunna ha goda levnadsvanor, som närhet till grönområden och inte minst en ekonomi som ger möjlighet att välja goda levnadsvanor, säger Göran Henriksson.
Han tycker att satsningen på Angereds närsjukhus i nordöstra Göteborg (se Läkartidningen nr 46/2009) är ett bra exempel på hur viktiga politiska beslut är för att möjliggöra konkreta insatser för att motverka ojämlikhet i hälsa.
– Här byggs ett sjukhus som är verksamt i ett område där det bor många människor som har kort utbildning och låg förvärvsinkomst, och där professionella grupper arbetar mycket kreativt för att fånga upp ojämlikhetsproblematiken på ett tidigt stadium.