Vårdval inom specialistvård planeras bli frivilligt och införs inom ramen för LOV, lagen om valfrihetssystem. Med ekonomiskt lockbete, motsvarande »kömiljarden«, kan vårdens huvudmän komma att lockas med på båten. Socialdepartementet har inlett förhandlingar med Sveriges Kommuner och landsting, SKL, om att på frivillig väg inrätta valfrihetssystem för patienter att välja specialistvård som inte avser akutvård eller högspecialiserad vård – så kallat Vårdval plus.
– Det finns ju en liknande process när det gäller LOV i kommunerna. Där har vi gett kommunerna 300 miljoner kronor för att testa på, eller att utreda om man vill använda LOV i kommunerna. Vi ser framför oss att man skulle kunna göra en liknande överenskommelse när det gäller att utöka vårdvalen i hälso- och sjukvården, säger Henrik Moberg, departementssekreterare, Socialdepartementet, till Läkartidningen.
Regeringen hoppas på en överenskommelse som kan komma att träda i kraft 1 januari 2012.
– Förhoppningen är att vi kan lägga in det i höstbudgeten, säger Henrik Moberg.
Kommer befintliga utökade vårdval att påverkas?
– Det får vi ta ställning till. Vi vill ju inte sätta krokben för den utveckling som sker i Stockholm, Uppsala och på andra håll, utan snarare stödja den. Men det ska ju fungera för båda parter. Det kan ju hända att man vill stimulera någon specifik utveckling, men det kan vi inte säga just nu.
Det vårdvalssystem inom planerad specialistsjukvård som man nu förhandlar om kommer att skilja sig rejält från den nationella plattform som skissades i ett tilläggsdirektiv till del tre i den borgerliga regeringens stora valfrihetsutredning »Patientens rätt« från november 2009, signerad Toivo Heinsoo, i dag landstingsdirektör i Stockholm.
Lagen om valfrihetsersättning (LOVE) skulle ge specialistläkare möjlighet att vid sidan av sin anställning på sjukhusen arbeta i egen regi. Lagen avsågs samtidigt komma att ersätta taxeläkarsystemet, lagen om läkarvårdsersättning (LOL), som dömts ut av EU för att åsidosätta grundläggande regler om fri konkurrens och etableringsfrihet.
– Många tyckte att LOVE var gammaldags och åtgärdsbaserad. Tanken var att åstadkomma något slags vårdkedja, men ersättningen var betald per insats. Det var svårt att se hur den skulle hänga ihop, säger Olle Olsson, handläggare vid sektionen för demokrati och styrning, SKL.
I ett utökat vårdval gäller att inte »skapa stuprör« och ha kvar kostnadskontroll, samtidigt som en adekvat valfrihet för medborgarna skapas:
– Man vill ju ha något slags vårdkedjetänk kvar, tillägger Olle Olsson.
Även Läkarförbundet och dess yrkes- respektive specialitetsföreningar hade invändningar mot LOVE, men av annat slag. Att ge specialister möjlighet att vid sidan av anställning kunna verka i öppenvård välkomnades varmt – problemet var att detta inte föreslogs bli tvingande.
Hur vårdvalen byggs upp och hur många specialistområden som inkluderas kan komma att variera stort.
– Landstingens syften, mål och utmaningar skiljer sig åt, vilket även återspeglas i ersättningssystemens konstruktioner, säger Åsa Himmelskiöld, handläggare i SKL:s »Valfrihetsprojektet«.
Hon påpekar att det är en utmaning att få många olika vårdval att fungera som ett integrerat system. Patienter med komplexa behov kräver en hel del koordinering. Samtidigt är det en avvägning kring hur breda uppdrag vårdgivarna »mäktar med« – om det exempelvis finns en målsättning om att stimulera möjligheten att starta och driva mindre företag.
– Man får fundera på om vården ska organiseras utifrån specialiteter eller utifrån kompetensöverskridande behov, och där olika specialiteter ingår, säger Åsa Himmelskiöld, som även sitter med i förhandlingarna med Socialdepartementet.
– Det är för tidigt att säga om dialogen kommer resultera i en överenskommelse, kommenterar hon förhandlingarna.
I Stockholm innebär vårdvalet för specialister ett systemskifte för elektiv vård (se artikel på nästa sida). Vårdval införs inom alla områden med undantag för dem som uppenbart inte är lämpade.
I landsting och regioner med mindre patientunderlag, annan tillgång till personal och med annan politisk majoritet, kan den planerade specialistvården dock komma att ligga dagens vårdproduktion nära.
Läkarförbundet kommer att presentera sina ståndpunkter om Vårdval plus vid ett seminarium under Almedalsveckan. Vd Håkan Wittgren har tidigare i en ledare i Läkartidningen (nr 21/2011) framför allt lyft de näringspolitiska aspekterna. Det är positivt för läkare med en breddad arbetsmarknad, och för detta vill man ha en nationell reglering.
Staffan Henriksson, nytillträdd ordförande i Sveriges privatläkarförening, ser olika möjligheter, och passar på att lyfta fram sina intressefrågor:
– Om sjukhusläkarna kommer ut i öppenvården kan de till exempel arbeta som anställda vikarier för oss småföretagare eller så kan de bli egna företagare och då bli medlemmar hos oss, då vi är den enda yrkesförening som till 100 procent bevakar småföretagarnas intressen i Läkarförbundet, säger han.
