Kollektivavtal om meddelarfrihet ingen »big deal« för Capio

Avtalet ger de omkring 3 000 Capioanställda meddelarskydd, som annars inte finns i privat verksamhet.
– Det är jättebra. Det här fick vi av arbetsgivaren utan att vi hade yrkat det, säger Peter Wursé, förbundsjurist på Läkarförbundet.
Tommy Löfgren, ombudsman på SKTF, som organiserar chefer, administratörer och läkarsekreterare, berättar att han blev uppringd av Capios dåvarande vd Gunnar Németh, numera vice styrelseordförande, som på något sätt ville formalisera företagets policy om öppenhet.
– Då föreslog jag kollektivavtal, för då har vi möjlighet att beivra om arbetsgivaren bryter mot det. Då kan vi kräva skadestånd för kollektivavtalsbrott, säger Tommy Löfgren.
Idén att sätta policyn på pränt hade Gunnar Németh fått när han intervjuades i radioprogrammet Medierna. Han hade inget emot att skriva ett kollektivavtal i stället för en policy.
– Eftersom vi menar allvar var det ingen »big deal«. Vi har precis som de anställda ett intresse av att felaktigheter kommer fram. Och det är särskilt viktigt där man jobbar med människors hälsa och där människor är utsatta och inte lika kunniga som vårdgivaren eller läkaren. Är det felaktigheter någonstans och den informationen inte kommer upp till högsta ledningen, då är det bra att de anställda går till tidningen. Det är en kvalitetssäkring. Kortsiktigt kan ett företag skadas, men långsiktigt är det alltid bra att kvalitetsbrister kommer fram, säger Gunnar Németh.
– Vi är jätteglada att Capio vill ha en öppen attityd till de anställda. Lagstiftning är ju det bästa, men kollektivavtal är näst bäst. Nu hoppas vi att Aleris, Carema och andra vårdbolag följer efter. Hittills har vårdbolagen bara hänvisat till den policy de har, säger Tommy Löfgren.
I den offentliga sektorn gäller hela regelkomplexet i tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftningen med meddelarfrihet och förbud mot efterforskning och repressalier och straffansvar vid överträdelse. Utgångspunkten i privat verksamhet däremot är att det inte är tillåtet att skada arbetsgivaren genom att uttala sig kritiskt i medierna, och arbetsgivaren är inte heller förhindrad att efterforska en källa.
I takt med att allt mer av skattefinansierad verksamhet utförs av privat sektor har kraven höjts på att utvidga meddelarfriheten av demokratiska skäl. Men att göra detta genom lagstiftning har visat sig svårt, trots flera statliga utredningar i frågan, se LT nr 44/2007, sidorna 3256–60.
Sören Öman, vice ordförande i Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholms Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet, gjorde den senaste utredningen och även då visade det sig att lagstiftningsvägen är komplicerad. Han är positiv till kollektivavtalslösningen.
– Det är ett bra sätt. Problemet är ofta att komma överens, men här har man ju gjort det, säger han.
»Varje medarbetare inom Capio har rätt att kontakta och, i egen person, uttala sig för eller lämna upplysningar till media – anonymt eller öppet med namn. Capios ledning och chefer kommer inte att efterforska källan bakom uppgifter i media. Medarbetare som uttalat sig i media får inte särbehandlas på grund av sina yttranden«, enligt avtalet, som dock gör några undantag:
Meddelarfriheten enligt avtalet omfattar inte uppgifter som det råder tystnadsplikt för inom företaget. I avtalet exemplifieras detta med »uppgifter om patients sjukdom, behandling, privata situation eller andra personliga förhållanden«. Inte heller sträcker sig meddelarfriheten längre än den meddelarfrihet som gäller för offentligt anställda enligt offentlighets- och sekretesslagen, enligt avtalets text. Och meddelarfriheten gäller heller inte företagshemlighet enligt lagen om skydd för företagshemligheter.
Vad hindrar då lagen om skydd för företagshemligheter en Capioanställd från att säga? Företagshemligheter är till exempel ett kundregister, eller register över anställda, eller ritningar eller unika metoder, något som ger företaget en unik konkurrensfördel.
– Men man är helt på den säkra sidan om man bara lämnar omdömen och ger några exempel, säger Sören Öman.
Det är dessutom alltid tillåtet för privat anställda att avslöja brott som kan ge fängelse eller andra allvarliga missförhållanden, enligt undantaget för så kallade whistleblowers i lagens 2§.
Inom den offentliga sektorn kan den som bryter mot det lagstadgade förbudet mot efterforskning och repressalier dömas till böter eller fängelse. Detta straffansvar gäller alltså inte Capio och övrig privat sektor. Men i och med avtalet kan det för Capios del bli fråga om skadestånd för kollektivavtalsbrott.