Redan för ett par år sedan förutspåddes att vårdplatsminskningen i Sverige, som pågått under decennier och fört Sverige till en bottenplats bland jämförbara länder, var på väg att stanna av och rent av vända.
När Sveriges Kommuner och landsting nu släppt sin årliga statistik om hälso- och sjukvården visar det sig att Läkartidningen och andra medier som följer frågan kan fortsätta med att återanvända sina gamla rubriker. Mellan 2009 och 2010 försvann totalt ett hundratal vårdplatser, vilket ihop med befolkningsökningen gör att antalet vårdplatser inom den specialiserade somatiska vården nu är nere på 2,2 per 1 000 invånare.
Arbetsmiljöverket, som med stigande irritation sett hur de ständiga överbeläggningarna sliter på personalen, genomförde under 2010 en stor nationell tillsyn. Samtliga akutsjukhus i landet fick redovisa hur man arbetar för att undvika överbeläggningar och för att inte personalen ska komma till skada när överbeläggningar likväl uppkommer (se LT nr 48/2010, nedan). På Arbetsmiljöverkets Göteborgskontor, varifrån den nationella tillsynen samordnades, reagerar arbetsmiljöinspektör Tommy Fahlander på de nya siffrorna.
– Det är lite förvånande. Vi har träffat SKL, och där säger man att landstingen jobbar med överbeläggningarna och att man bland annat i Stockholm fattat beslut om att öka antalet vårdplatser.
Statistiken från SKL visar att för andra året i rad är det Västra Götaland som drar ned mest. 2009 försvann 91 vårdplatser och förra året 143 platser i regionen.
Har Västra Götaland större marginaler än andra landsting?
– Vi har inte sett att man skulle ha större marginaler där än på andra ställen. Generellt sett är det små marginaler på sjukhusen, och i de flesta fallen hanterar man överbeläggningar genom akuta lösningar i stunden, säger Tommy Fahlander.
Ett landsting där man efter beslut i landstingsstyrelsen dragit in många vårdplatser är Västernorrland. Vid Sundsvalls sjukhus minskades antalet vårdplatser med 42 under 2009–2010. Socialstyrelsen, som i februari i år genomförde en inspektion vid akutcentrum och medicinkliniken, konstaterade nyligen i ett bistert tillsynsbeslut att under samma period har överbeläggningarna ökat. Personalen är stressad, patienter läggs i korridorer och kvinnliga och manliga patienter blandas. På den medicinska allvårdsavdelningen har man, enligt Socialstyrelsen, i medeltal 3–4 överbeläggningar varje dygn.
Socialstyrelsen skriver att det som är tänkt som en nödlösning, överbeläggningar, är dagligen förekommande. Var det realistiskt att dra in så många platser?
– Ja. Ramen när det gäller antal vårdplatser i förhållande till behovet verkar rimlig, men vi behöver arbeta vidare med »mellanväggarna«, den inre logistiken. Vi visste redan tidigare att situationen på medicinkliniken är ansträngd i förhållande till andra block, säger tillförordnade chefläkaren Per Skude.
Är situationen, med tanke på överbeläggningarna, säker för patienterna i dag?
– Det är en svår fråga. Vi har, jämfört med andra sjukhus i länet, en högre förekomst av fall- och tryckskador, men kopplingen mellan utlokaliseringar och överbeläggningar och faktiskt inträffade undvikbara vårdskador är inte helt klarlagd. Men vi kan se att det är ett riskområde, och därför ska vi undvika det så mycket som möjligt.
Som en uppföljning av förra årets nationella tillsyn genomför Arbetsmiljöverket för närvarande stickprovskontroller på sjukhusen för att se om den bild av hur man arbetar med överbeläggningar överensstämmer med verkligheten. Innan dessa är klara är det enligt Tommy Fahlander för tidigt att säga om tillsynsinsatsen haft avsedd effekt.
