Från och med 2013 ska samtliga asylsökande och papperslösa personer som befinner sig i Sverige ha samma tillgång till vård som bosatta i Sverige och på samma villkor och med samma patientavgifter. Detta gäller bland annat full tillgång till primärvård, även för vuxna. Papperslösas tillgång till vård ska styras av vilka medicinska behov de har och av vårdens prioriteringar.
Det föreslår betänkandet »Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet« (SOU 2011:48), som överlämnades till socialminister Göran Hägglund den 31 maj. Reformen, vars merkostnad bedöms till maximalt 1 020 miljoner kronor – att ställas i jämförelse med att vården totalt uppskattas kosta 257 miljarder kronor per år, föreslås träda i kraft 1 januari 2013.
– Mitt uppdrag har inte gällt om, utan hur, dessa personer ska ha sjukvård. Uppdraget har varit att göra en rättslig översyn och lägga ett lagförslag som ska komma till rätta med ett etiskt dilemma som kommit att bli ett arbetsmiljöproblem, säger särskilde utredaren Erna Zelmin, generaldirektör för Rättsmedicinalverket, vid en presskonferens.
Det var dock först i början av mars i år som en ramöverenskommelse om migrationspolitik och inriktning den kommande mandatperioden träffades mellan alliansen (M, FP, C och KD) och Miljöpartiet. I en presskommentar till betänkandet säger migrationsminister Tobias Billström (M) att överenskommelsen bara gäller »utökad vård för vissa grupper« och att de ekonomiska konsekvenserna måste utredas vidare.
Thomas Flodin bedömer dock att man inom utredningen varit tämligen överens, och han är stolt över utredningen.
– Justitie- och finansdepartementen har haft synpunkter, i övrigt har vi varit överens, säger Thomas Flodin, hjärtläkare, ordförande i Stockholms läkarförening, CS-ledamot i Läkarförbundet och en av de involverade experterna i utredningen.
De svenska reglerna för vården av papperslösa, »gömda«, är för närvarande bland de mest restriktiva i EU, vilket renderat Sverige kritik från FN och dess särskilde rapportör för »rätten till hälsa«, professor Paul Hunt. När »Utredningen om vård för papperslösa m.fl.« tillsattes för ett och ett halvt år sedan, samlades vårdföreträdare, däribland Läkarförbundet, till en gemensam protest mot att det i direktiven till utredningen angavs att hänsyn skulle tas även till migrationspolitiken.
Hur stor är då den berörda gruppen? Utredningen ansluter sig till uppskattningar om att det rör sig om 35 000 asylsökande personer, och mellan 10 000 och 35 000 papperslösa personer årligen. Nuvarande ordning, där olika vårdnivåer gäller beroende på ålder och juridisk status hos den asylsökande eller papperslösa patienten, har skapat problem inom vården.
Frivilligorganisationer har etablerat så kallade gråa kliniker för de aktuella persongrupperna.