Landstingen kommer på sikt inte att kunna behålla både rollen som beställare och rollen som utförare. Att kombinera de båda rollerna kommer inte att vara trovärdigt. Det framhöll Läkarförbundets VD Håkan Wittgren när han inledde Läkarförbundets seminarium om utvidgat vårdval på måndagen under Almedalsveckan i Visby.
Vid seminariet presenterade Läkarförbundet riktlinjer för vårdval inom specialistvården, som väntas komma att se mycket olika ut mot bakgrund av landstingens och regionernas skiftande förutsättningar och preferenser vad gäller produktion och politik.
Vårdval »ska vara förenliga med lagens syfte, att genom konkurrens skapa effektivare, tillgängligare vård med hög kvalitet«, understryker Läkarförbundet.
– Reglerna ska bygga på tillit och undvika detaljstyrning. Samma meddelarfrihet som i offentligt producerad vård bör erbjudas i privat vård, slog Håkan Wittgren vidare fast.
– Det bör också vara möjligt att kombinera tjänstgöring, att arbeta både på sjukhus och i öppen form – och där läkare har möjlighet att variera anställningsform, fortsatte Håkan Wittgren inför ett fullsatt Stora salen i Rindihuset, akademikerfackens plats under Almedalsveckan.
En farhåga är att små företag kan komma att få svårt att etablera sig.
– Kostnadsansvar för medicinsk service, labb, röntgen och övrig service måste utvecklas så att även mindre företag klarar uppgiften, framhöll Håkan Wittgren, som till Läkarförbundets önskelista lade till att »ersättning ska vara skälig och täcka alla åtaganden förenliga med uppdraget samt att administrationen ska vara minimal«.
Enligt Läkarförbundet har den öppna specialistvården en viktig uppgift inom läkarutbildning, klinisk forskning och kliniska prövningar. Forskning och utbildning har identifierats vara styvmoderligt behandlade i vårdval. ST-utbildning i privat öppenvård har ibland stupat på att man inte hittat ekonomiska former.
– Taxan har varit en nationell reglering när vi nu byter system till en mängd landstingslösningar, plus att patienter själva väljer över gränser. Då gäller det att systemen koordinerar med varandra, sade Håkan Wittgren.
Mattias Lundbäck, forskare i sjukvårdsorganisation, ställde en fråga från publiken om landstingens kostnadskontroll:
– I LOV i primärvården är det förbjudet att begränsa antalet tjänster. Inom specialistvård använder man som ersättning antalet besök. Det enda man har att kontrollera är remisstvånget – men frågan är om det hjälper i ett sådant här system fullt utbyggt. Är det alls möjligt att använda LOV i specialistvård?
– Ja, det tror jag. Vi använder LOV, svarade Mats Eriksson (M), ordförande Region Hallands landstingsstyrelse, och berättar att man i Halland planerar att ha olika system för service inom olika specialiteter, öron-, näs- och halssjukdomar och ortopedi, till exempel.
– Man får föra det kloka samtalet, för merparten av de medarbetare jag känner vill väl och vill inte förstöra systemet. För mig är det självklart att man ska ta emot studerande i systemet. Precis som i kliniska prövningar. Vår roll är att se till att den vård som behövs tillgodoses.
Överläkaren och docenten Anna Rask-Andersen, ordförande i Upplands allmänna läkarförening, är kritisk till utvidgat vårdval.
– Vid Akademiska sjukhuset har vi fått vårdval för grå starr – inget tak där. Landstinget tycker till och med att det är bra med en viss överetablering. Men samtidigt kanske det inte finns resurser för allvarliga sjukdomar och åkommor, kommenterade hon från publiken.
Barnläkaren och riksdagsledamoten Anders W Jonsson (C) satt i panelen:
– Forskningen visar att det är bättre att styra på indikationer, nationella vårdprogram och riktlinjer. Inte det gamla svenska systemet att ställa folk i köer.