Marie Wedin, Läkarförbundets ordförande, konstaterade att vårdgarantin – eller kanske snarare kömiljarden – satt fokus på tillgängligheten och fått alla att tänka efter hur vården kan arbeta snabbare och bättre. Problemet, menade hon, är att i kömiljarden smäller nybesök högre än återbesök. I kombination med resursbrist leder det till undanträngningseffekter som inte stämmer överens med vare sig medicinsk etik eller den statliga prioriteringsordningen.
– Och det är läkarkåren som fått ta ansvar för de här undanträngningseffekterna. Det är vi som måste förklara för kroniska patienter varför de inte får sina berättigade återbesök, sa Marie Wedin.
Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation, ville dock inte kännas vid att vårdgarantin skulle leda till undanträngningseffekter.
– Hos oss i Halland har våra revisorer checkat av detta och inte hittat några sådana effekter. Jag vet inte vad dina medlemmar rapporterar, men om man gör dessa val tycker jag att man gör fel prioriteringar.
Anne Carlsson, ordförande för Reumatikerförbundet, tyckte att det var typiskt att läkarkår och politiker skyller på varandra och menade att det är styrsystemets utformning som gör att man kan skylla på undanträngningseffekter.
– Man måste tala ihop sig om en smidigare modell där inte tillgängligheten är prio ett utan det medicinska utfallet.
Moderatorn Bengt Westerberg påpekade att Socialstyrelsen, i en låt vara begränsad uppföljning, sett tecken på vissa undanträngningseffekter i några landsting som en följd av kömiljarden. Kenneth Johansson (C), ordförande i riksdagens socialutskott, ville inte skylla på läkarna utan sa:
– Vi har satt upp det regelverk och stiftat de lagar som vi anser ska gälla, men den medicinska prioriteringen gör inte politikerna, utan det är doktorernas uppgift. Men vi accepterar inte undanträngningseffekter. Anledningen till att regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att se om det finns sådana tendenser är att det ska upp på bordet så att vi kan göra något åt det.
Marie Wedin upprepade Läkarförbundets lösning på problemet: en så kallad medicinsk vårdgaranti där nationella riktlinjer och den statliga prioriteringsplattformen bakas in i garantin.
– Patienten får inom en stipulerad tid, kanske en månad, komma till specialist för att få bedömt de medicinska behoven och få utmejslat ett vårdförlopp med behandling, eventuell rehabilitering och återbesök. Finns det flaskhalsar som gör att man inte klarar processen inom rimlig tid får patienten gå till en annan vårdgivare med sitt vårdförlopp.
I kravet på en medicinsk vårdgaranti fick Marie Wedin hundraprocentigt stöd från Anne Carlsson, som samtidigt betonade att för de patienter hon representerar kan andra delar av kedjan vara väl så viktiga som att snabbt få komma till specialisten.
– Vårt problem är att det tar för lång tid att få en diagnos att vi hinner bli så sjuka. I dag kan det ta sju år för en kvinna med ospecifika ryggproblem att få sin diagnos. Om vi fick diagnos i tid skulle vi inte behöva komma till specialisterna för att få en behandling.
Johan Assarsson, som på regeringens uppdrag utreder en ny patentlag, tyckte att den medicinska garantin var en intressant idé.
– Det finns många intressanta tankar i förslaget. Men här diskuterar vi en miljard inom ramen för hela sjukvårdens budget. Det ni talar om är ett förändringsarbete som behövs inom hela hälso- och sjukvården, som rör utbud och uppdrag, logistik och produktionsplanering.