Kirurgen
Namn: Peter Naredi
Titel: Professor och överläkare i kirurgi, ordförande i Svensk kirurgisk förening Arbetsplats: Kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
UTRUSTNING
1. Skalpell
2. Sutur
Med enkla medel som skalpell och sutur kan vi bota många elakartade och godartade sjukdomar. Vi använder mer kvalificerad utrustning i dag, men i grund och botten fungerar de enkla hjälpmedlen.
3. Tvättsprit
4. Datortomograf
Att ställa rätt och tidig diagnos är viktigt. Då måste man lyssna på vad patienterna berättar. Med ett korrekt taget status som kompletteras med datortomografi kan många diagnoser ställas.
5. Videoradiologiutrustning
För att alla patienter, oavsett var de bor och vilken komplexicitet det är på sjukdomen, ska få bra vård måste vi samarbeta mellan olika discipliner och professioner. Ett utmärkt sett att göra det på är med hjälp av videoradiologi och multidisciplinära ronder.
6. Medarbetare
Det är teamet som avgör hur bra vården blir. Det går inte att bedriva bra sjukvård ensam. Eftersom vi är ett kompetensföretag så bestäms sjukvårdens nivå mycket av den kunskap vi tillsammans besitter och hur vi använder den. Vi lär ut och vi lär av varandra.
7. BJS, vår kirurgiska tidskrift
En kirurgisk tidskrift är ovärderlig för att fortbilda sig, oavsett om den kommer i pappersformat eller man läser den på Internet.
KOMMENTAR: Jag tror att vi skulle klara 90 procent av patienterna med denna väska.

Barn- och ungdoms­medicinaren
Namn: Johan Kaarme
Titel: Specialist i barnmedicin, sektionschef, akut pediatrik
Arbetsplats: Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
UTRUSTNING
1. Stetoskop
Helt nödvändigt!
2. Syra–basapparat
Ger info om såväl saltbalans vid magsjuka som Hb, grova metabola rubbningar, bilirubin för nyfödda och uppskattning av andning vid astma
3. CRP-apparat
Grundläggande eftersom majoriteten av akuta patienter söker för infektioner.
4. Våg
Enkelt men nödvändigt för en barnläkare. Bra för bedömning av grad av uttorkning vid magsjuka, tillväxt och grundläggande i bedömning av framför allt små barn.
5. Alvedon
Minimum vid smärta eller feber.
6. Ery-Max
Om vi måste välja ett enda preparat.
7. MRT
Om man bara har en radiologisk metod. Ger allt från neurologisk diagnostik till enkel lunginflammation.
KOMMENTAR: Med denna utrustning klarar man minst hälften av alla barn (akut och elektivt). Jag hoppas att barnsjuksköterskan ingår!

Infektionsmedicinaren
Namn: Jan Källman
Titel: Överläkare, docent, ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen Arbetsplats: Infektionskliniken universitetssjukhuset, Örebro
UTRUSTNING
1. Handsprit
»Glöm inte Semmelweis!«
2. Stetoskop
3. LP-set
Nål med med möjlighet till odling.
4. DT-apparat
5. Hydreringsvätska, t ex Ringeracetat
6. Smärtstillande
Om vi inte kan bota så ska vi lindra.
7. Initialt bredspektrumantibiotika
Kommentar: Min lista reflekterar det dominerande akuta inslaget i specialiteten infektionsmedicin. Med denna lista så skulle jag kunna komma till diagnos i majoriteten av fallen medan behandlingsaspekten är inriktad på den akuta fasen av en infektionssjukdom. Eftersom ickemedicinsk utrustning inte skulle vara med så räknar jag med att kunna utnyttja remissmöjligheten till de medicinska och kirurgiska kollegorna som vår verksamhet är så beroende av.

Psykiatern
Namn: Lise-Lotte Risö Bergerlind
Titel: Överläkare i psykiatri, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen Arbetsplats: Södra Älvsborgs sjukhus, Borås
UTRUSTNING
1. Etiskt/moraliskt förhållningssätt
Samvetet!
2. En röd lampa att sätta utanför dörren
Det står för lugn, trygghet och diskretion i konsultationen.
3. Medarbetare
Står för kontinuitet i kontakten med psykiatrin och att psykiatrin innehåller annat än det strängt medicinska.
4. Psykofarmaka
5. Personvåg
För att kunna upptäcka risk för metabolt syndrom som kan vara en del av sjukdomen, ohälsosamma levnadsvanor och biverkan av medicinen
6. Blodsockermätare
7. ECT-apparat
KOMMENTAR: Med en vid definition av begreppet hjälpa, och förutsatt att det är ett botbart tillstånd, kan vi hjälpa 100 procent av patienterna.

Intern­medicinaren
Namn: Mikael Köhler
Titel: Överläkare i internmedicin, ordförande i Svensk internmedicinsk förening
Arbetsplats: Falu lasarett
UTRUSTNING
1. Riktad ljuskälla
De hjälpmedel vi använder vid undersökning är till för att förstärka våra sinnen. Jag prioriterar synen. Hörsel brukar räcka bra för diagnostikens viktigaste komponent, det vill säga anamnesen. Att till exempel direkt lägga örat mot bröstkorgen räcker långt i nödfall.
2. Vätskeersättning – i första hand med salter men även glukos. Intensivvårdskollegor vill med rätta att vi ska vara mer riktade i vätsketerapi, men i denna situation får det räcka med glukos med elektrolyter, som vi ändå brukar ge många av våra patienter. Att upprätta cirkulation och vätskebalans är en primär uppgift innan vi kan göra något annat.
3. Morfin
Kräver ingen närmare förklaring, att lindra är en av våra viktigaste uppgifter, att dessutom smärtlindring är basen för vidare behandling gör inte morfinet mindre angeläget.
4. NSAID – till exempel diklofenak. Antiinflammatoriskt, febernedsättande och smärtlindrande preparat som förstärker morfinets effekt. Mycket användbart.
5. Kortison – användbart för många akuta och kroniska tillstånd, både som behandling och symtomlindrande.
6. Antibiotika
Det här valet sätter en på svåra prov. Ta hänsyn till ekologin eller smälla på med det bredaste som finns, alternativt bara ta något som behandlar de vanligaste infektionerna? Jag väljer till slut en aminoglykosid, kanske inte det bredaste som finns, men det snabbaste. Jag försöker att rädda den akuta situationen, och sen kan vi kanske lösa det på något annat sätt.
7. Hydroxizin
Nu är det inte lätt att välja, som intern­medicinare är det svårt att skilja sig från Furix, men jag väljer till slut Atarax (hyd­roxizin). E ffekten mot allergi och klåda samt ångestdämpning och rogivande kombinerat med antikolinerg, spasmolytisk och adrenolytisk verkan gör att jag väljer det för dess mycket breda terapeutiska effekt.
KOMMENTAR: Jag skulle nog hjälpligt klara 80–90 procent de första dygnen.

Gynekologen
Namn: Marianne van Rooijen
Titel: Överläkare, verksamhetschef
Arbetsplats: Kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset
UTRUSTNING
1. Speculum och despressor – tillsammans med dem och min händer kan jag ställa de flesta diagnoser.
2. Trätratt – för att avlyssna fosterhjärtljud.
3. Sugklocka, eller möjligen tång – för att kunna vaginalförlösa komplicerade förlossninger.
4. Operationskit för kejsarsnitt – kan i nödfall användas även för att operera X.
5. Urin HGG-mätare – för diagnostik av graviditet.
6. Blodtrycksmätare – för att hitta preeklampsi hos gravida. Preeklampsi är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet.
7. Cytotec
Ett billigt preparat som kan användas vid induktion av förlossning eller vid avbrytande av tidig graviditet och vid postpartumblödning (en annan av de stora mödradödarna).
KOMMENTAR: Mina saker är inte listade efter hur viktiga eller angelägna de är, bara i den ordning jag kom att tänka på dem. Eftersom det skulle vara medicinsk utrustning avstår jag från att önska barnmorska; annars skulle det stå högt upp på listan.

Anestesiologen
Namn: Bror Gårdelöf
Titel: Överläkare i anestesi
Arbetsplats: Universitetssjukhuset, Linköping
UTRUSTNING
1. En modern narkosapparat – komplett med monitorer, sug, slang­system och en uppsättning masker.
2. Några sprutpumpar
3. Ett videolaryngoskop med tillhörande formbar ledare
Den absoluta majoriteten av intubationerna lär länge än göras med det konventionella Macintoshlaryngoskopet, men när det inte duger, är videolaryngoskopet ofta lösningen – och det senare kan användas även för enkla intubationer.
4. Ett fiberbronkoskop
För de intubationer där videolaryngoskop inte är användbart.
5. Endotrakealtuber och larynxmasker – i olika storlekar.
6. Utrustning för att lägga ryggbedövningar
7. Ett läkemedelsförråd – förslagsvis tiopentalnat­rium, midazolam, ketamin, propofol, sevofluran (eller isofluran, eller desfluran), muskelrelaxantia, några morfinbesläktade preparat, lokal­anestetika, adrenalin, kortison, Robinul-Neostigmin, Bridion och medel mot illamående.
KOMMENTAR: Med denna »läkar­väska«, som nog blir en container, skulle jag känna mig redo att efter uppackning och funktionskontroller börja arbeta på en operationssal.
Det går förstås att reducera antalet preparat i läkemedelsförrådet, och fiberbronkoskopet kan tas bort helt, om jag bara behöver kunna klara 60 procent av patienterna. Haken är att så tänker inte anestesiologer. Vi vet att vissa patienter kan få grava allergiska reaktioner på tiopentalnatrium, medan andra kan få lika grava reaktioner på propofol, varför vi vill ha tillgång till alternativ. Likaså finns preparat som adrenalin och kortison, som vi använder vid oväntade, akuta allergiska reaktioner. Sådana inträffar ju i bråkdelar av procent av alla fall, men de måste finnas omedelbart till hands, när det väl inträffar. Annars kan patienten bokstavligt talat dö i våra händer!


Illustration: Corbis/Scanpix



Peter Naredi



Johan Kaarme.



Jan Källman



Lise-Lotte Risö Bergerlind.



Mikael Köhler.



Marianne van Rooijen.



Bror Gårdelöf