Yrkeskort och varningssystem kan väntas på EU-nivå

Yrkeskvalifikationsdirektivet, som antogs 2005, ses nu över av EU-kommissionen som i en grönbok har lämnat en rad förslag, främst i syfte att öka yrkesrörligheten inom EU genom att underlätta godkännande av yrkeskvalifikationer i annat EU-land. Läkarförbundet har nyligen svarat på grönboken i ett remissvar. I december väntas EU-kommissionens lagförslag.
Ett av förslagen är att införa ett europeiskt yrkeskort. Det skulle efter ansökan utfärdas av behörig myndighet i hemlandet, för läkarna Socialstyrelsen, för att kunna uppvisas för motsvarande myndighet i det mottagande EU-landet. Det skulle underlätta administrationen i samband med att få ut exempelvis legitimation i annat land, menar kommissionen. Läkarförbundet har inget emot ett yrkeskort men påpekar att det är viktigt att det ger färsk information, till exempel att kortet kopplas till en webbaserad databas, så att till exempel delegitimering som inträffat efter att kortet utfärdats syns.
Ett annat förslag är ett varningssystem för sjukvårdspersonal som förlorat sin rätt att utöva yrket, något som inte finns i dag. Antingen blir det så att den medlemsstat som utfärdar varningen bestämmer vilka stater som ska varnas, eller så ska varningen spridas till alla medlemsstater. Läkarförbundet förordar det senare.
– Vårt förslag är att man inrättar en varningsmekanism i IMI-systemet, det informationsnätverk inom EU som Socialstyrelsen använder i dag vid ansökan om svensk legitimation, säger Joel Hellstrand, internationell samordnare på Läkarförbundets kansli.
Omkring 4 700 yrken regleras i direktivet. Läkare är ett av de sju yrken där yrkeskvalifikationer ska erkännas automatiskt i ett annat medlemsland. Läkarlegitimation eller specialistbevis från annat EU/EES-land ska automatiskt erkännas i Sverige. Nu vill EU-kommissionen ha en enklare procedur för att kunna ändra på de minimiutbildningskrav som gäller för dessa yrken enligt direktivet. Läkarförbundet har inget emot detta men passar på att upprepa kravet på ökad utbildningslängd. I dag är direktivets minimiutbildningskrav endast tre år för allmänpraktiserande läkare och även för flera andra specialiteter (bland andra anestesi, hematologi, ögon och öron-, näs- och halssjukdomar). Höj till minst fyra år, men helst till fem år, och betrakta allmänmedicin som en specialitet, säger Läkarförbundet. Det skulle minska skillnaderna i kompetenskrav mellan medlemsstaterna och höja kompetensen i den viktiga primärvården, menar förbundet.