Sjukhuset i Lidköping tar i år klivet från en andraplacering till en förstaplacering i Sylf:s enkätundersökning av AT-läkares utbildningsplatser. Den delas dock med Västerviks sjukhus, som förra året låg och bubblade på en femteplacering. Båda sjukhusen hamnar i årets undersökning på en poäng om 5,5 av 6 möjliga.
Det som enligt enkätsvaren skiljer är att Lidköping relativt Västervik har en något bättre medicinplacering medan vice versa gäller för allmänmedicin. Båda sjukhusen har också generöst korta väntetider för utbildningsplats: 2,9 respektive 3,5 månader.
Nykomlingar på tio-i-topplistan är i år Sunderby sjukhus, Visby lasarett, Värnamo sjukhus och Länssjukhuset Ryhov. Ljungby lasarett – som 2009 och 2010 låg etta på listan – har halkat ner till en elfteplacering.
AT-läkarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation är en gemensam nämnare för de tio bäst rankade AT-platserna. Som tidigare år visar det sammanfattande betyget för AT-orten en hög korrelation med posten »kollegialt stöd«. Sylf gör också kopplingen att kort väntetid till AT-placering korrelerar med hög rankning.
Men här finns undantag. Väntetiden till stjärnskottet Visby lasarett, som i år lyckats ta sig till en sjätteplats från plats 35 i fjol, är nio månader. Väntetiden till det enda universitetssjukhuset på AT-rankningens tio-i-topp lista är ett år: Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har klättrat upp två platser från i fjol och ligger nu på sjunde plats.
I AT-rankningen hamnar mindre sjukhus i topp. Ändå väljer många nyutexaminerade att vänta på storsjukhusen i AT-rankningens bottenliga, med väntetider om ett och ett halvt eller till och med drygt två år för en AT-placering: Akademiska sjukhuset i Uppsala (väntetid 18 månader, plats 58), eller Karolinska universitetssjukhuset i Solna (väntetid 25,9 månader, plats 54).
Lena Ekelius, ordförande i Sylf, valde själv en mindre ort för sin AT-tjänstgöring efter studierna i Stockholm. Hon skulle önska att fler »röstade med fötterna«.
– Det var verkligen en kick för mig att komma ut och vara doktor på riktigt – under god handledning. Jag gjorde AT i Växjö. Det var ett mycket aktivt val från min sida att välja ett mindre sjukhus. Här får man lära sig bassjukdomarna, och konkurrensen om lärtillfällen är mindre än vid de stora sjukhusen med många kandidater, säger Lena Ekelius.
AT-enkäten betygsätter placeringar inom medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin. Allmänmedicinplacering får som i tidigare AT-rankningar högre sammanvägt betyg än övriga placeringar.
Knappt fyra av tio av dem som besvarat enkäten är män. Majoriteten av de svarande, 66 procent, gör 21 månaders AT. 16 procent gör 18 månader medan sju procent i årets enkät uppgett att de genomför, eller har genomfört, forskar-AT.
35 procent av de svarande hade förhandlat sin lön före påbörjad AT, mot 31 procent förra året. Men få av de högst rankande sjukhusen/jourcentralerna praktiserar individuell löneförhandling. Om utvecklingen följer dagens takt kommer alla AT-läkare att löneförhandla först 2042, har Sylf räknat ut utifrån en mätning som inleddes 2005. Att själv löneförhandla tycks dock inte spela någon avgörande roll för hur AT-läkaren uppfattar sin praktikplats. Cirka en tredjedel av AT-läkarna uppger att de inte vet vem som är deras lönesättande chef. »Det är ett kraftigt underkännande av lönesättningsprocessen«, skriver Sylf i en kommentar i »Sylf:s AT-rankning 2011«.
Ett allt vanligare fenomen som rapporten uppmärksammar är att nyutexaminerade läkare börjar förvärvsarbeta kliniskt som läkare innan de börjar AT, och då oftast utan tillgång till handledning.
Färre än två av fem uppger i enkäten att de haft någon handledare under denna tid, enligt den aktuella AT-enkäten för 2011, vilket Sylf ser allvarligt på:
– Socialstyrelsen har bestämt att man ska ha handledning både under AT och ST. Då är det märkligt att det inte finns någon reglering för dem som vikarierar innan AT, säger Lena Ekelius.
Andelen som arbetar kliniskt före AT ökar samtidigt som tiden mellan examen och AT ökar. Det innebär att de icke legitimerade läkare som arbetar kliniskt utan personlig handledare är fler i år än tidigare. Det är ett åsidosättande av såväl arbetsmiljökrav som patientsäkerhet från arbetsgivarens sida, enligt Sylf.
– Learning by doing är bra, men det ska ske på ett tryggt sätt med en god handledning, säger Lena Ekelius.
OBS! Denna tabell var felaktig när den publicerades i pappersversionen av Läkartidningen, den är nu rättad. Rättelse gjordes 19 september 2011. Om tabellen är svårläst, se artikeln i bifogad pdf!
