Sara Árnadóttir är ST-läkare på ortopeden. Fariba Rezaei Ahan, ST-läkare inom rehabilitering och allmänpsykiatri, båda vid Akademiska sjukhuset, deltar i den sjätte utbildningen av TUB-instruktörer. De har båda valt att bli instruktörer, med krav på att utbilda resten av personalen på sina avdelningar, efter förfrågningar från respektive chefer.

– Inom somatiken har vi rutiner, men vi kan bli bättre på när och hur de ska användas, och på att kommunicera med andra i teamet. Därför tror jag det finns en stor öppenhet för att ta till sig TUB-konceptet, säger Sara Árnadóttir.

Fariba Rezaei Ahan har egna erfarenheter från psykiatrin då TUB hade förhindrat komplikationer.
– Det blev kanske inte en patientskada, men en fördröjning. En patient på psykakuten hade gått in i ett psykosliknande tillstånd och mådde jättedåligt. Jag såg att patienten hade kräkts, det första jag gjorde var att undersöka de vitala parametrarna och upptäckte en hypertoni. Han fick behandling för blodtrycket och den akuta psykosen försvann, berättar Fariba Rezaei Ahan.
– Jag såg inga uppgifter på att blodtrycket hade tagits, inte förrän senare i journalen då patienten hamnat på medicinakuten. Inom psykiatrin är man ofta ovan vid de somatiska delarna och med TUB hade detta fångats upp tidigare.

Båda ser TUB-konceptet som en väg till såväl förbättrad patientsäkerhet som ett tryggare sätt att arbeta för personalen.
– Med bättre rutiner blir vi säkrare i våra bedömningar. Vi är ju också människor och skulle det hända något allvarligt så tar man det förmodligen hårt.


Fariba Rezaei Ahan (t v), ST-läkare inom rehabilitering och allmänpsykiatri, och Sara Árnadóttir, ST-läkare på ortopeden, ser båda TUB-konceptet som en väg till såväl förbättrad patientsäkerhet som ett tryggare sätt att arbeta för personalen. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist