Ädelstenar, dyrbar metall – de svenska kvalitetsregistren lockar gärna fram metaforer på grund av sin stora outnyttjade potential.
I höstbudgeten framkom att regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, kommit överens om att öka de nationella satsningarna på kvalitetregistren till 260 miljoner kronor 2012 och 320 miljoner åren 2013–2016, just för att realisera mer av denna potential. Nu presenteras överenskommelsen mellan SKL och regeringen, som tagits fram under ledning av den nationella samordnaren Mona Boström, i sin helhet.

Överenskommelsen bygger på den översyn av kvalitetsregistren som leddes av Måns Rosén, direktör för SBU, och som överlämnades till regeringen hösten 2010. I enlighet med översynens förslag kommer en nationell styrgrupp att inrättas med representanter för stat och landsting/regioner. Uppgiften blir att fatta strategiska beslut om den övergripande utvecklingen, svara för den övergripande fördelningen av de medel som överenskommelsen omfattar och uppställa kriterier för nationellt stöd. Löpande beslut, som exempelvis fördelning av ekonomiskt stöd till register och registercentra, fattas av en beslutsgrupp där utöver företrädare för stat och landsting även representanter för läkar- och sjuksköterskeprofessionen ingår.
De registercentra som byggts upp på olika håll i landet för att stödja kvalitetsregistren inordnas i den övergripande strukturen och får sitt uppdrag fastställt av styrgruppen.

Eftersom det finns betydande skillnader mellan kvalitetsregistren i fråga om funktionalitet och täckningsgrad fanns diskussioner om att införa en certifiering av registren. Tanken är att ett register ska uppfylla ett antal specificerade krav för att få kallas ett nationellt kvalitetsregister.
– Frågan är inte med i överenskommelsen, men den är fortfarande aktuell och kan mycket väl komma upp i styrgruppen, tror Mona Boström.
Läkarförbundet uttryckte i sitt remissvar på översynen stor oro för att registren var på väg att ryckas ur händerna på professionen som byggt upp dem, många gånger helt ideellt. Nu sägs att den professionella förankringen ska behållas genom att ansvaret för innehåll/design ochtolkning av data ska vara kvar hos de lokala kvalitetsregisterorganisationerna under ledning av registerhållaren.
– Det räcker inte med de ljuva formuleringarna, utan vi måste få veta mer för att känna oss lugna, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin, som menar att ett stort läkarinflytande över hur inrapportering och redovisning ska ske är avgörande för att satsningen ska leda till patientnytta.
– Hela resonemanget om hur kraven på standardisering i inrapporteringen ska anpassas till vårdens humanistiska verklighet saknas.

För att utveckla kvaliteten på data och öka användbarheten för forskning, utveckling och uppföljning kommer en nationell registerservice att inrättas på Socialstyrelsen.
Noterbart är att industrin står utanför överenskommelsen. I Måns Roséns översyn föreslogs industrin bli delfinansiär och ta plats i styrgruppen, något som Läkarförbundet menade kunde undergräva registrens legitimitet. Nu blir det inte så, utan en särskild överenskommelse kommer att träffas med industrin med riktlinjer för samverkan med kvalitetsregistren. Den direkta sponsring från industrin som förekommer i dag ska avvecklas och samverkan ska grundas på köp av tjänster till affärsmässiga priser.