Den pågående översynen av specialitetsindelningen var tänkt att bli en mindre justering, en uppdatering med hänsyn till den medicinska utvecklingen och ett förändrat patientunderlag.
Men efter att specialitetsföreningar och andra aktörer på möten och i skrivelser framfört att den nuvarande modellen är ineffektiv har Socialstyrelsen fattat det radikala beslutet att helt överge den nuvarande modellen med bas-, gren- och tilläggsspecialiteter som infördes 2006.
– I nästan varje möte vi har haft har det framkommit att den modell vi har i dag inte är optimal för att hantera både kravet på att man ska ha tillräcklig bredd för att tillgodose sjukvårdens behov och tillräckliga specialistkunskaper för att kunna behandla många typer av tillstånd, forska och följa upp vad som är mest effektivt, säger Anders Printz, chef för Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd.
Något som många specialitetsföreningar pekat på är att ST-läkare som vill bli specialist i en grenspecialitet i dag tvingas ägna mycket tid åt att inhämta kunskaper inom basspecialiteten som man inte sedan har nytta av – till exempel urologer som först utbildas till allmänkirurger.
Redan för tio år sedan, när den nya strukturen föreslogs, varnades för det resursslöseri som detta innebär.
Gick inte de här problemen att förutse?
– Man kanske kan vara självkritisk och säga att det hade gått att förutse. Men det viktiga är att vi nu ser vad vi kan göra för att vi ska få en så bra specialistindelning som möjligt utifrån patienternas och sjukvårdens behov, säger Anders Printz.
I den nya modellen försvinner grenspecialiteterna. I stället ska den första delen av ST ägnas åt att skaffa en bred kunskapsbas som är gemensam för flera näraliggande specialiteter.
– Ett antal specialiteter, till exempel inom kirurgi eller internmedicin, får gemensamma moment med kurser och praktik där man skaffar sig grundläggande förutsättningar att hantera sjukdomstillstånd så brett att man kan bemanna jourlinjer. Utifrån de gemensamma kunskapsbaserna kan man sedan välja mellan ett stort antal ganska smala tilläggsspecialiteter. Precis hur det här ska se ut och hur det ska utvecklas, är vad vi ska titta vidare på, säger Anders Printz.
Medan kunskapsbaserna blir färre blir tilläggsspecialiteterna alltså fler och möjliga att välja utifrån olika kunskapsbaser.
– Det ger en större dynamik eftersom vårdgivaren kan koppla ihop specialister med olika typer av kunskapsbakgrund och utforma vården utifrån de processer som man identifierar som viktiga för uppdraget.
Den nya modellen är förankrad hos landstingen, säger Anders Printz.
– Vi har talat med hälso- och sjukvårdsdirektörerna och fått positiv respons.
Beslutet att stöpa om specialitetsindelningen gör att tidsplanen för översynen förskjuts. En färdig modell beräknas bli klar 31 juli 2012, medan föreskrifter och målbeskrivningar ska komma på plats under 2013.
– Det blir en utmaning att få till det här på ett bra sätt, där måste vi ha en bra dialog med bland andra vårdgivarna och specialitetsföreningarna.

Lena Ekelius, ordförande i Sylf och ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse, tycker det är »jättebra« att man nu ser över specialitetsindelningen igen och inför en tydligare gemensam kunskapsbas.
– Det är bra att Socialstyrelsen lyssnat in vad både läkarna som omfattas av ST och verksamheterna tycker, säger hon.
Lena Ekelius är en av två representanter för Läkarförbundet i Nationella rådet för ST, som är ett rådgivande organ till Socialstyrelsen. Den andra representanten för Läkarförbundet är dess förste vice ordförande Heidi Stensmyren. I rådet har de båda arbetat för att få till stånd den översyn som Socialstyrelsen nu beslutat om.
Lena Ekelius tror att den kommer att leda till att det blir bättre för både patienter och läkare.
– Däremot blir det förstås en mellanperiod när det hela görs om, påpekar hon.
För att det i framtiden inte ska bli så stora omgörningar på en gång efterlyser Lena Ekelius en mer systematisk och kontinuerlig översyn av ST vad gäller både innehåll och indelning. Hon funderar över om en särskild grupp under Socialstyrelsen skulle kunna ha denna roll, och kanske för hela läkarutbildningen fram till färdig specialist.