– Jag kan sakna en ordentlig etisk konsekvensanalys innan man gör sådana här reformer för att identifiera möjliga problem och hantera dem om de uppstår, säger Lars Sandman från Prioriteringscentrum.

På Prioriteringscentrum har man inlett en kartläggning för att se hur statliga principer för att på olika sätt styra vården rimmar med den etiska prioriteringsplattform som riksdagen beslutat om. Hittills har man tittat på vårdgarantin och rehabiliteringsgarantin, berättade Lars Sandman på den nationella prioriteringskonferensen i Västerås 6–7 oktober.
– De farhågor man kan ha när det gäller vårdgarantin är att man låter nybesök gå före återbesök, framför allt om det kopplas till ekonomiska incitament som kömiljarden. Det ska ställas i relation till plattformen som säger att vi ska prioritera det största behovet.
Något annat som kan leda till en omprioritering av resurser som strider mot plattformen är rätten att söka vård i annat landsting om det egna inte klarar vårdgarantins tidsgränser. Skälet är att det sannolikt inte är de med högst behov som utnyttjar den rätten. Dessutom, menade Lars Sandman, kan man tänka sig att vården blir mer efterfrågestyrd om fler utnyttjar sin rätt till förnyad medicinsk bedömning.

– Någon efterfrågestyrning har man inte kunnat se, det tar antagligen längre tid. Där­emot finns det en hel del som tyder på att återbesök nedprioriteras, sa Lars Sandman och pekade på resultatet från Socialstyrelsens enkät till landstingens väntetidssamordnare och på en revisionsrapport från Örebro läns landsting, båda från 2011.
– Det är ingen tung evidens, och det kanske inte är ett område där man kan få sådan, men det finns ett relativt samstämmigt intryck hos många kliniker och beslutsfattare som måste tas på allvar.
När det gäller rehabiliteringsgarantin finns det även där frågetecken om den verkligen rimmar med prioriteringsplattformen.
– Rehabiliteringsgarantin fokuserar på åldersgruppen 16–67 år och på personer som är arbetsföra eller potentiellt arbetsföra. Det tycks strida mot människovärdesprincipen, som säger att man inte får ta hänsyn till patienternas kronologiska ålder eller sociala situation. Det verkar som om ingen har tänkt på det, framhöll Lars Sandman.

Läkarförbundet har i många sammanhang påpekat att vårdgarantin riskerar föra med sig att nybesök prioriteras. Ingela Nilsson-Remahl från Svenska neurologföreningen refererade en intervjuundersökning med tio kliniskt verksamma neurologer som bekräftade den bilden.
– Uppföljningen av dem som redan har en neurologisk sjukdom skjuts framåt i tiden. Ibland sätter man inte ens upp återbesöken på listan utan lämnar över bollen till patienten som får höra av sig.
Toivo Heinsoo, arkitekt bakom flera aktuella reformer som syftar till att stärka patientens ställning, ansåg dock att dessa vittnesmål har lite med själva vårdgarantin att göra.
– De illustrerar problemen med att man sitter kvar i en gammal och ineffektiv organisation. Vården blir inte bättre av att patienterna inte kommer till vården. Syftet med reformerna är att åstadkomma en organisation som arbetar utan köer.