– Det handlade om ego, sa Peter Pronovost när han talade vid det inledande mötet på årets riksstämma.
Han menade att skillnaden i status mellan läkare och sköterskor var så stor att den hindrade ett patientsäkert arbete. Flera gånger upprepade han behovet av ödmjukhet. Han sa att han själv, precis som andra läkare, ju aldrig skulle vilja skada, än mindre döda en patient.
– Men jag har bidragit till det, doktorer har bidragit till det, sa han och pekade på den dåliga följsamheten till basala hygienrutiner och andra säkerhetsåtgärder.
– Men vi är de enda som kan lösa de här problemen, sa Peter Pronovost och vände sig till auditoriet.
– Ingen regering kan förbättra patientsäkerhet så att vi kan slippa att människor dör av vården.
Peter Pronovosts arbete med checklistan började efter att ett litet barn dött av en kateterinfektion. Som ett svar på den förtvivlade mammans önskan att sjukvården skulle ha lärt sig något av händelsen började han gå igenom de omfattande vårdprogram som fanns för hur centrala venkatetrar skulle hanteras.
– De var på 200 sidor och innehöll uppemot 100 rekommendationer, sa Peter Pronovost.
Det säger sig nästan självt att ingen kan ha praktisk användning av ett sådant dokument i den kliniska situationen. Peter Pronovost kokade ner rekommendationerna till en checklista i fem punkter.
• Tvätta händerna
• Tvätta patientens hud med klorhexidin
• Undvik att sätta katetern i vena femoralis
• Använd skyddskläder
• Fråga dig varje dag om katetern behöver sitta kvar.
Till att börja med var följsamheten cirka 30 procent vid hans intensivvårdsavdelning.
Peter Pronovost säger att en av förklaringarna till den dåliga följsamheten var rent praktisk. Förkläden och mössor kunde finnas långt bort i ett förråd. Under övervägande av om man skulle »ödsla« tio minuter på att gå och hämta det som behövdes eller göra det man skulle utan förkläde valde många det senare.
Man ordnade då så att utrustningen fanns tillgänglig. Då gick följsamheten upp till 75 procent och de kateterrelaterade infektionerna ner från 11 till 5 procent. Men Peter Pronovost lät sig inte nöja med det, han ville gå hela vägen. Det var då han uppmanade sjuksköterskorna att helt enkelt stoppa läkare som inte följde checklistan. Enligt Peter Pronovost blev många läkare som blev tillsagda av en sköterska arga, förnärmade, kränkta. Och sköterskorna ville inte bli utsatta för läkarnas ilska. Men följsamheten gick ändå upp till 98 procent, och infektionerna ner till 2 procent och till slut till 0 procent, på de sju intensivvårdsenheterna på Johns Hopkins universitetssjukhus.
Peter Pronovost har sedan blivit anlitad av sjukhus över hela USA och så småningom även andra delar av världen. Han poängterar dock att checklistan från Johns Hopkins ska ses som ett exempel, en källa till inspiration.
– Även om checklistorna på de olika intensivvårdsenheterna som använder dem liknar varandra till 99 procent, så är det den där enda procenten som är avgörande för den unika enheten.
Peter Pronovost menar att en källa till framgång är just att de som arbetar på det enskilda sjukhuset, den enskilda kliniken eller enheten får »förbättra« checklistan så att den blir skräddarsydd för de lokala omständigheterna.
Efter storföreläsningen blev Peter Pronovost intervjuad av Jon Ahlberg, medicinsk redaktör på Läkartidningen. – Det är inte checklistan som utgör magin. Magin ligger i att sköterskor och läkare arbetar tillsammans, sa Peter Pronovost, som flera gånger återkom till hur viktigt det är med ett äkta fungerande teamarbete för att komma framåt i patientsäkerhetsarbetet. Foto: Göran Segeholm
