Vid slutet av våren blev det känt att det finns planer på att flytta ut en del av slutenvårdspsykiatrin i Stockholms läns landsting från akutsjukhusen. Vårdplatserna ska flyttas till mindre sjukhus, så kallade närsjukhus. Exakt vad som ska flyttas ska utredas vidare, men flytten av psykiatrin från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus ska inledas snabbt, senast våren 2012.
Underlaget till det hela är »Framtidens hälso- och sjukvård«, en tjänstemannarapport som blev klar i mars i år och som sedan bearbetats till politiska planer och förslag. Dessa har två förutsättningar. Nya Karolinska Solna, NKS, det högspecialiserade universitetssjukhus som nu byggs i Solna, kommer att ha minst hundra färre vårdplatser än sin föregångare, och samtidigt väntas befolkningen i Stockholms län öka med 30 000 personer per år.
Det blir som ett dominospel. Somatiskt sjuka patienter som inte får plats på NKS flyttas till akutsjukhusen, och då måste psykiatripatienterna flyttas därifrån.
– Här planerar man en stor omorganisation av psykiatrin som inte utgår från psykiatrins behov, utan som ska lösa den situation som uppstått med NKS. Det är att ta sakerna i fel ordning.
Det säger Torsten Kindström, verksamhetsansvarig i Föreningen Balans, en patient- och anhörigorganisation för depression och bipolär sjukdom. Balans är en av det tiotal patient- och anhörigorganisationer som i maj lämnade in en protestskrivelse där de begär att landstingsstyrelsen återremitterar förslaget och tillsätter en utredning om psykiatrins framtid i Stockholms län.
Ungefär samtidigt kom en annan protestskrivelse, från vårdpersonal inom området Psykiatri Nordväst; den var undertecknad med ett sextiotal namn, varav cirka hälften läkare. Sådana här protester är mycket ovanliga och bör därför tas på stort allvar, säger överläkare Björn Mårtensson som är en av undertecknarna.
Att flytta psykiatrin från akutsjukhusen skulle äventyra patienternas hälsa, säger han:
– Många av våra inlagda patienter är också somatiskt sjuka. Att ha nära till akutsjukvård kan vara livräddande. Men även för de som bara behöver somatisk underhållsvård är det lättare att planera den om det finns specialister i närheten.
Han befarar också att en flyttning tolkas som att psykiatrin kommer i sista hand, vilket bland annat försvårar rekryteringen. Den skulle också utarma den kliniska forskningen, som behöver närhet till universitetssjukhusen med PET-kameror och annan högteknologisk utrustning, säger han:
– Idealet skulle varit att NKS hade planerats med plats för psykiatripatienter. Men eftersom man tycks ha missat det, är en möjlighet att i stället skapa ett nytt psykiatricentrum på Karolinskas sjukhusområde i Solna.
De stora dragen i framtidsplanen är redan beslutade. Planen klubbades på landstingsfullmäktiges budgetmöte i juni 2011. Att detta innebär att delar av psykiatrin ska flyttas ut från akutsjukhusen, och att flytten ska påbörjas senast i vår, framgår av en röstförklaring som undertecknats av både alliansmajoriteten och den rödgröna oppositionen.
Men landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) betonar, att det ännu inte är klart hur stor del av psykiatriplatserna som ska flyttas ut.
– Det finns vård som definitivt inte ska flytta ut från akutsjukhusen, säger hon. Till exempel vård av suicidnära patienter och viss tvångsvård. Vi vet ännu inte vilka volymer det handlar om, men det är sådant som nu granskas. Efter analysen ska frågorna tillbaka till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är alltså inte så att tjänstemännen kan införa något snabbt bakom ryggen på politikerna, bara för att vi har ett inriktningsbeslut.
Att flytta till ett närsjukhus behöver inte vara negativt, säger Birgitta Rydberg också, och beskriver hur närsjukhusen kan byggas om till centra för psykiatri, geriatrik och specialistsjukvård.
Allt det här ska nu utredas, och konkreta förslag ska komma under våren. Tanken är att dessa ska resultera i beslut på landstingsfullmäktiges budgetmöte i juni 2012. Birgitta Rydberg försäkrar att både professionen och brukarorganisationerna ska få vara med i diskussionerna.
Åtminstone de senare är fortsatt skeptiska. I ett nytt upprop i slutet av oktober skriver de, att tiden tills förslagen ska läggas är orimligt kort. De begär en grundligare utredning, och möjlighet att anlita konsulthjälp för att få ett mer reellt inflytande.
