– Det återstår att föredra materialet för generaldirektören, men om tidsplanen håller kommer vi att presentera riktlinjerna mer utförligt i slutet av november, säger Socialstyrelsens projektledare Kerstin Nordstrand.
En preliminär version av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder presenterades av Socialstyrelsen förra hösten. Riktlinjerna innehåller en mängd rekommendationer i syfte att påverka levnadsvanor och förebygga sjukdom. Rekommendationerna omfattar alkohol, kost, tobak och fysisk aktivitet. Ett 50-tal remissyttranden har lämnats.
Vad har förändrats sedan den preliminära versionen?
– Rekommendationerna är i princip desamma, men något fler till antalet. Vi har också lagt till motiveringar så att våra resonemang när det gäller prioriteringar blir enklare att följa. Sedan innehåller den slutliga versionen även ett nytt kapitel där vi har med något om samtal om levnadsvanor.
– Från första stund har vi dock sagt att det är landstingens uppgift att organisera arbetet efter lokala förutsättningar. Riktlinjerna syftar till att lyfta fram de metoder som är mest effektiva, säger Kerstin Nordstrand.
Hur ser du på läkarkritiken i bland annat Norrbottensuppropet?
– Det finns i alla fall inget i vårt material som pekar i annan riktning än att läkaren eller sjuksköterskan fortfarande ska bedöma när det är relevant att diskutera levnadsvanor med patienten. Det handlar inte om att fråga saker vid varje tillfälle, men att man ändå totalt ska fråga mer än tidigare.
Har fokus i debatten varit för mycket på primärvården?
– Ja, det tycker jag. Det är ju inte alls så att det här berör endast distriktsläkarna. Ohälsosamma levnadsvanor är i högsta grad en fråga för hela vårdsektorn.
